Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
Jag mins, att den kaka som låg underst i "julhern" gömdes till påsk. Jag kan inte minnas vem dag hon åts, men en fick inte ta till henne förrän påsken var inne. Så var det i mitt hem. Men jag vet allt att det fanns de som inte behöll kakan längre än till den dag de bör- jade att så. Då delades den mellan karlarna och dra- garen.
Påsk
"Råtter o möss, lopper o löss, fly ur mitt hus till alla dem, som brygga, baka o laka i dymmel!" Det var något övernaturligt väsen som sa så o bestämde, att det skulle bli så, att de, som arbetade i dymmeln, skulle få all ohyra.
Påsk.
Vi kallte dagarna i dymmelveckan bullamåndag, panne- kagetisdag, dymmeleonsdag, skärtorsdag, långa fredag och påskafton. Beata sa svarte måndag, men det var inte riktigt, för vi åt bullar på måndag, fast hon sa en kunde ha fastlagsbullar vilken dag som helst, sen fastan var gåen in. Somma hade fastlagsbullar på fast- lagssöndag. - En skulle inte spinna i dymmeleveckan. - Häxorna red te Blåkkulla på grissla på långa fredag och kom igen påsk- afton. Då var det tvunget att tända påskafyrar. De kalltes också påskahögar eller påskavardar. - På påskafton fick vi ägg, som mamma färgade.
Påsk
I dymmelveckan var det svarta måndag, vita tisdag, dym- melonsdag, skärtorsdag, långa fredag och påskalördag. Den veckan fick de inte spinna, för ingen rock fick gå. På fastlagssöndag fick en fastlagsbullar. På påskafton tänder de påskahögar, det är stora högar av ris, som de lagt ihop på höjderna, och så skjuter de där vid två-, tretiden. Det är för att skrämma påskakäringarna. Förr gick de och tiggde påskägg. De sjongde inte, för det var bara små gluttar, som gick. Mor färga äggen röda åt oss. - De säger solen dansar på påskedan, då hon går upp.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Blå måndag, vite tisdag... påska lördag. Drack man mjölk långfredagen, skulle den värka ut i bölder. Den som kom sist upp långfredagens morgon skulle pis- kas med eneris. Påskeldar och påsksmällar har brukats i all min tid.
Påsk
No 417 På Långfredag fick man ej äta mjölkmat, för då värkte den bort. Skärtorsdag fick ingen gå ut, ty då kom påskkäringarna och tog dem och förde dem till Blåkulla.
Påsk.
Svarte månda, vite tisda, dömeronsda, skär- torsda, långfreda, påskaafta. Spinnrocka skulle ut den vecka, för de damma så. Fattiga folk var ut- klädda och gick omkring och tiggde ägg på ställena och så sjongde di när di kom. Di hängde för ansikte så en kände dom inte. Somma hade sotat sig i ansikte men de´ va´ farli lett. Påskadan på moren åt di påskaägg. Bruka färga påskägga, di plockte mossa och kokte i och då ble di bruna. Ble så kokta att hela ägget ble grönt så gott var´t inte. Ibland hade di röfärg.
Påsk.
Dagarna i dömmervecka kalltes svarte måndag, vite tisdag, dömmer onsdag, skärtorsdag, lång fredag och äggalördag. På påskafton tände de upp påskeld, det var för jordbruket, det var ett gammalt märke efter kolelden som Petrus värmde sig vid.
Påsk.
Här på den gamla ladugården finns många tjärkors. Det var så att man skulle stryka ett tjärkors på "fjus- dörren" varje påskafton eller också bättra på det gamla. Till och med finns det ett litet kors på stugdörren. Det var ett par gubbar här i gården som tog sig före att ladda med hagel och gå ut å skjuta i luften om påsk- kvällen. Men det skulle de inte ha gjort, för när de ha- de skjutit så hörde de att det alldeles vrålade i luften. De hade träffat påskkäringar. Det var vanligt att man sköt lösa skott. Man kunde skrämma påsk- käringarna med eld och rök. De tyckte inte om krut- rök. Det skulle vara särskild ved att elda med om påskmor- gonen. Det skulle vara sådan ved som alstrade mycken rök. Ju mer det rök ur skorstenen från den första / brasan den morgonen, desto bättre var det. Och bäst om man kunde hinna före grannen. Både mor och farmor hade detta bruk. Om man gick på ett högt berg om påsk- morgonen så kunde man få se solen dansa. Det på- stod gammalt folk, att solen dansade sig upp då. När jag var guttonge, så var jag allt och tittade, men jag mins inte att det var något ovanligt.
Påsk.
När det led till Skärtorsdagen så ville inte far tro påskkäringarna mer än jämt, för då ville han allt gärna ha ett tjärkors på "fjusdörren." Och på den dagen var det inte lönt att spinna, för om man spann den dagen så spann man åt trollen Långfredagen fick man "bank", om man inte passade sig att gå upp i tid på morgonen. Det var mest de unga som gav varandra "långfredagsris". På påsk- afton så skulle det vara kors på alla dörrar. Särskilt var det nödvändigt på "fjusdörren" för att inte kreaturen skulle ta någon skada av påskkäringarna.
Påsk.
Om skärtorsdagen gick det inte an att spinna eller göra något slags arbete som gick runt. Inte gick det an att dricka mjölk på långfredagen. Gjorde man det, så fick man "vârkar". På långfredags- morgonen skulle en ut å se på röken ur skorstenar- na. Längsta och vackraste säden fick den vars rök gick högst upp i luften. De brukade elda enebarr den morgonen för att det skulle ryka rikligt.
Påsk.
Om "skärtorsdagen" fick en inte hugga ved. Var far- ligt att både folk och kreatur kunde bli halta. Om långfredagen fick en på inga villkor sätta sig vänd mot norr medan man åt. Man blev full av bölder å "vârk".
Påsken
På alla fähusdörrar skulle det göras tjärkors. På torsdagen skulle de smetas dit för på skärtorsdagskvällen var det inte säkert för påskkäringar. De kom då å skulle klip- pa fåren och göra andra ofog. Om det var någon som satt å spann på dymmelonsdag så fick kreaturen "kringsjuken", så att de inte kunde stå stilla utan snurrade runt el. sprang runt. Om någon täljde på torsdagen, så fick kreaturen ont i benen på vå- ren.