Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Om påsk skulle man ha "skärer" inhugg- na i trösklarna för ladugård och fähus, så att inte påskkäringarna skulle rå med att kom- ma in. Det var sådana där skäror som man tog löv med. Så snart påsken var över, tog man bort dem. Tjärkors ströks på lagårsdörren. Somliga sköt genom ladugårderna.
Påsken.
Påskägg åt ve allti hemma så långt ja mins tebaka. Ve klädde ägga mä papper.
Påsk
Dara i påskvecka kalla di för köttmåndan, fläsketisdan, dimmeonsdan, skärtorsdan, långfredan å påskelördan. På onsdan geck dimmeln in, då feck di slute mä allt grävre å större arbete. Dä skulle vara så tyst å stille sôm möjligt. Ôm påskkväll sprang di mä påskegôbber. Dä va en sôm hade högge ett klypit trä å öxa te, dette måla han sôm va bedrövlit. Di klädde ut gôbben å käringen å ställde på trampen. Dä va för å göre spratt. Hade en ett horn i sija te nôn, så va dä mest säkert, att en tockere fuling stog utaför på môran å vänta. Di sprang mä påskebrev, ôppna dörra å slängde in dôm. Di gamle va så bekömra för, att di skulle få nô djur förstört i lagårn, än- ne att påskkäringer skulle ta nô djur å ri på, så di gjorde ett kôrs itå tjäre över dörrera. Sômme låg å vakta mä bösser i svinhusa å lagålera. Då hade di särkelt laddat mä vitlök å tocke.
Påsk
På påskekväl skulle ve samlas på ett högt berg å elda. Te höll på å elda te långt fram efter kväl. På påskdagen geck ve tillbaka igen å elda.
Påsk
På påskenatta kunde dä allt hända att krätura å hästane blev flöttade ifrå sine båsar el. spelt å ut på lon el. i nåt skjul. Dä va' påskekäringane som feck skulla för detta.
Påsk.
Dä va på ett ställe di hade e pige sôm va i förening mä satan. På sam- me ställe hade di e vallepige. När påskekväll kom, så sa piga: Vill du följe mä mej ut i kväll ska du få se på rolit. Dä va klart ho ville. Ho trodde ju att dä skulle bli rolit. Piga geck på lobrona mä ett rönnespö å slog så dä vischla i lufta, å då kom dä sôm en ulv te henne. Denne smorde ho å sen sätte ho sej å valle- piga på dennes rygg å så bar dä iväg i lufta fortare än när fôggeln fly- ger. När di kôm fram te skam, så skulle vallepiga inskrives. Dä geck inte mä minre än så. Han tog ut blog på vänstra namnlösen å skrev senna. När dette va gjort, börja han å trätte på piga å sa att denne röjer er alle ihop. Han skrev namne på en lapp å stack den i e fecke på tösa. Å vart ho gjorde å mä denne, så va han i alle fall i fecka. Te slute fråga di prästen va di skulle göre mä denne lappen. Han sa att ho skulle äte ôpp / lappen, så skulle ho kanske bli å mä den. Dä gjorde ho å lappen ble borte. Tösa höll på å bli ifrån vete, men ho ble allt bra senna. Ho gjorde aldrig ôm den resa mer.
Påsk.
I Ruds hemman var det vanligt att man gjorde ett kors av tjära över alla uthusens dörrar.
påsk
Påskafta skulle en skjuta påskekäringar och tända påskeld. All ungdom fick komma ihop från en hel socken. Så fick vi gå in på ett ställe och leka och dansa. Vi hade speleman. Vi dansade polketta, engels- ka, kadrill, vals och polske.
Påsk
I dömleveckan skulle di bära upp spinnroc- karna på vinden och hänga ett kläde över. Förr hade di så stora påskeldar borti skogarna. Då var det stora sloer med folk som gick dit.
Påsk
Påskveckan skulle di sopa ner allt damm och spindelväv inan "dömla" gick in och böära ut spinn- rockarna.
Påsk
Kvast, smörjehorn och kaffekittel skulle di ha när di for till Blåkulla. Somma hade raka, somma kvast. Di for långfredag och kom hem påskaf- ton. "Här upp och här ut," sa di. Dömleonsdag skulle spinnrocken inte gå. - Jag undrar om det inte var dömleonsdag di skulle säga upp loppor, löss och all ohyra. Di sa att di ska flytta nu, di får inte vara här längre. Di börja svarta måndag att rödja undan allt, och det skulle vara färdigt till skärtorsdag. Solen dansar påskdasmorgon. Hon fröjdas så för att Jesus är uppstånden.
Påsk
Skärtorsdag var di rädda för påskekäringarna. Då skulle di gå och smörja några djur di skulle rida på. Folk korsa med tjära över lagårdsdörrarna för att di inte skulle få makt att komma fram. Häxorna red natten mellan påskeafton och påskdan. - Påskafton skjuter somma än idag.
Påsk
"Jag har skjutit ner dig, när du var ute och flög på påsknatten, det är därför du är låghalt," brukade X. säga till en låghalt grann-gumma, när han ville reta henne ordentligt.