Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Påsk
Påskbrev kastades in genom dörren. Dessa ritade barnen själva för det mesta. Det är ju barnens nöje än. Påskdagen när folk kom från kyrkan, sköt de med hemgjorda kanoner (rör av smidesjärn, slutna i ena ändan, 4-5 cm kaliber). Ber. av Katrina Forslund, Berga, f. 1855 Påskkäringarna for till Kinnekulle. "Hej hopp och hörut på Kinnekulle ska vi ut", stod det på påsk- breven. I min uppväxttid var det tämligen stora ock- så, som använde påskbrev.
Påsk
Påskevecka kalla de för domlevecka. Dagarna hade namn å dä va: Fläskemånda, kött- tisdag, klockonsda, skärtorsda, långfreda o påske- lörda.
Påsk
Klockonsda'n feck sitt namn där- av att de skulle skave tå kyrkklocke- ne metall å ha mä te hornper. Dä va så bra å blanne med i smörja.
Påsk
Mine förfäder bodde på Hammer i Bro socken. Tå dom hörde ja', att då på deras ti va allmänt, att di gjorde tjärkors på dörrera å över dom te påsk. Men så gjorde di ett kôrs i höve på kora. Sen va dä vanlit att di bomma å sköt i lufta. Di ladda inte mä kule änne hagel, utan dä va bare löse skott. Dä va för te å hôlle påskekäringera på avstånd. Di kunne ligge å skjute te klocka tolv på lördagsnatta. Di klädde ut gôbber änne käringer å ställde ve fönstera änne framför farstukvesten. Dä skul- le vare för skämt. Påskebrev kasta di te varandre. Dä va stygge käringer utritade å bocker å allt styggt.
Påsk.
Påskägg åtos helst på kvällen, en 3 - 4 stycken. Fanns det tillgång, ville man gärna ha färsk sill till påskäggen. Men då gick det åt många fler ägg. Långfredagssris har hört till gammal sed här. Påskakäringar trodde man på. De redo till Blå- kulla på ugnsrakor och såna redskap.
Påsk.
Förr brukade barn gå omkring påskafton och "sjunga för ägg", precis som ungdomen gör Valborgsmässoafton. Barnen hade en särskild påskvisa, som de sjöngo framför husen. Men den har jag glömt nu.
Påsk
På påskkvällen brukade de elda på Eterberget. Elden kallades "påskfur". På berget kunde man stå och se ett tjugotal eldar. Man drog ihop ris och elda- de med. Ju torrare ris man kunde få fatt i desto bättre var det. På berget brukade de också skjuta, så att alla trollkäringar skulle flyga bort. Ungdom från trakten samlades på berget. De stod runt elden och såg på, när den brann ned. På påskkvällen målade de kors på lagårdsdörrarna. Så skar de in ett märke på logdörren eller i logväg- gen. Det skulle vara bra för något. Det såg ut som en triangel.
Påsk
På påskkvällen for "påskkäringarne" till "Blå- kulle". De for på räfsor, salen och sopkvastar. Där tog skam emot dem. Han dansade med dem till långt fram på natten. Och det sades att han våld- förde sig på de yngre. De kunde bli med barn. Men de ungarna blev ett satans följe på jorden. Människor korsade sig för bröstet påskafton för att de skulle vara bevarade. Och så gjorde man kors på dörrarna, så att inte fan' skulle komma in och göra något ont. Påskäggen målades randiga och rutiga. Det var för nöjes skull.
Påsk.
Dymelveckans dagar: Köla måndag, vita tisdag, dymleonsdag, skärtorsdag, långefredag och påskafta. Det skulle förr vara städat i var vrå öre klockan 12 dymle- onsdagen, för då gick dymlingen in. Sagesmannen vet ej bety- delsen av uttrycket. Anna Brita Anderssonm Bönhult x 1844 Påskaftons eftermiddag, fick man inte lov att elda i spisen. Då kunde trollen nämligen komma ner genom skorstenen. Somliga hänger en hästsko i dörren för att mota trollen. Andra hänger här över dörrarna till manhus och och ladugård. Andreas Johansson, Höga x 1863
Påsk.
Det är inte tio år sen det var ett förfärligt dåigt väder dagen före dymleonsdag. Det var snöglopp och kallt. Men på ett ställe här i bygden låg de ute och turade d.v.s. lekade garnet. De hade för sig, att det spunna garnet nödvändigt måste tvättas, innan dymlinggen gick in. Det var fruntim- rens sak att se till, att det blev gjort. Annars skulle det bli oenighet i huset. - Likaså skulle hela huset vara sopat före klockan 12 dym- leonsdagen och alla spinnrockar bortsatta. Ingenting fick gå runt efter den tiden, utan atllt skulle vara stillestånd.
Påsk.
I dymleveckan fick man inte spinna. Förr brände man påskefyrar i vart hus, där det var barn. Man ställde en tjärtunna på en hög stång. Så dansade man vid elden och lekte. Man skulle alltid äta ägg om påskafton. De sköt om skärtorsdag, för att käringarna, som for till Blåkul- la, inte skulle komma till dem. Dymleveckans dagar: Svarte måndagen, vite tisdagen, dymle- onsdagen, skärtorsdagen, långefredagen, påskeafta. Om påskdagens morgon skulle man gå upp tidigt och se solen dansa. Det gjorde hon, för att Frälsaren var uppstånden den dagen.
Påsk
En syster till Per Andersson i Ivarsbyn hade det bruket att hon gick tre gånger runt stugan med en eldbrand var påskkväll. Det var för att inte något ont skulle kunna komma in i stugan. Hon gick motsols. De gamle trodde att solen dansade på påskmorgo- nen. I min tid har de sagt det på skämt.