Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårhalvåret i övrigt
Om det är frost gamla vårfrunatt blir det fyrtio frostnät- ter sedan till Michaeli. Om det regnar trefaldighetssöndagen blir det regn varje sön- dag under trefaldigheten. Så många tövädersdagar som första nyet har, så länge ligger säden ogrodd i jorden. Peter Katt kastar en varm sten i sjön. Då töar det lika myc- ket under som ovanpå. * Om det regnar bönsöndag blir det regn i tre veckor. Sådand väder det är om påsk, blir det om pingst. Vackert väder söndag efter påsk betyder tidig vår. Vackert väder andra söndan efter påsk betyder vacker sommar. Vackert väder tredje söndan efter påsk be- tyder god gröda. Vackert väder fjärde söndan efter påsk betyder god bärgning. / * Om det är frost den 22 februari på natten, blir det frost 30 nätter i följd. Om det är frost på nyårsnatten, blir det frost tre ny i följd. Sådant som vädret är den 21 mars, sådan blir våren.
Påsk
En del sa, att de inte fick äta mjölkmat på långfre- dag. Den dagen hade vi inget annat till middag än stekt fläsk. - Påskdan kokte de ägg till "merafton". Påskafton skulle de ha vit gröt till kvällen.
Påsk
Farmor kunde aldrig tåla att någon satt å spann ef- ter middagen på "dimmelonsdan". "Dä blir nôa ulöcke" sade hon. Hon ville att en skulle ta sig före an- dra arbeten som inte skramlade å bullrade. Inte gick det an att svarva eller mala på handkvarn.
Påsken.
Namn på dagarna: "dimmeln", Kôrvemåndan, fläs- ketisdan, askeonsdan, skärtorsdan, långfrädan, påsk- lördan, påskdan, anda påsk, trejda påsk. På skärtorsdagen for påskkäringarna, men då var de inte så farliga, som när de kom tillbaka för då hade de fått lära sig många konster av den onde. Långfredagen skulle en upp bittida på morgonen, för den som blev liggande då fick "hua full i stryk." De som kom upp först smög sig till att kasta täcket av dem som låg, å så piska de dem med en björkvid- ja, så det sved i skinnet. Barnen grät och bad om förskoning. Det var för nöjes skull som de gjorde så. Å de stackarspigorna fick allt känna på riset den morgonen. Jag mins, att folket i Dällnäs brukade måla ett / tjärkors på lagårdsdörren påskafton. Det var för att skyd- da kreaturen för ont. Det korset var till nytta hela året sedan. Hustrun min talade om att påskkäringarna hade varit vid Dällnäs en påsknatt å #####. De hade eldat alldeles intill fårhusdörren, så hade de varit inne å klippt fåren. På påskkvällen klädde somliga ut sig till "påskkäring" å "påskgubbe". Kvinnfolken klädde sig i karlkläder å karlarna tog kjolar på sig, så gick de i gårdarna å skrämde folk. De kastade "påskedyner". Det var en gul ## eller käring ritat på ett papper. Papperet var hop- vikt, så det var som ett brev, å så hade de satt en hönsfjäder i det. Så hade de föst en liten dyna vid brevet. Detta kastades i gången. Kunde de komma åt, så kastade de in det genom dörren. Ingen som var ute på det viset om påskkvällen ville bli sedd å igen- känd. De skulle smyga sig fram till stugorna med "påskdynan". De sprand aldrig förrän det hade blivit mörkt på kvällen. Så drog ungdomen ihop stora rishögar å bar ut / på bergen intill sjön. De brukade alltid elda "påskvarme" på Lakeskär om påskkvällen å då var det så myc- ken ungdom där både från Åmål och socknen. Tomma tjärtunnor brändes. "Påsksmäller" hade de sköte. De ha borrat hål i berg å stenar å skjutit väldiga skott. Sådant höll de på med över allt i gårdarna. Men på senare tiden ha de bli- vit mycket värre att skjuta än vad de var förr i tiden.
Påsk
På påskkvällen klädde flickor och pojkar ut sig å gick "påskkäring å påskgôbbe". De hade sopkvast med sig som de repade på fönster och dörrar med, så att de höll på att skrämma livet ur barnen. Å enfaldiga äldre blev ock- så förskrämda. Så kastade de "påskbreven" i stugorna. Jag mins ett litet värs som en skrev på påskbrevet: "Tag det i målet som kora får i målet, så rider du lätt till Tranemo môsar slätt". På påskkvällen for "påskkäringarna" till Tranemo mô- sar" - till Blåkulla sade somliga. De hade "smörjehorn" med "påskesmörja" i som de smörjde på kvasten de red på. Jag hörde talas om en, som skulle smörja kärran, och / när han hade smörjt det ena hjulet, så började det his- sa på sig å ville upp i luften. "Åna", sa han, vän- ta du till dess jag får smörja det andra hjulet också" När det var smort, så kastade han hornet i kärran å så flög han i luften till Tranemo mosse.
Påsk
Farfar påstod att påskkäringarna voro ute och red i luften på påskkvällen. Men far ville inte veta av att det fanns några. Men farfar gick det inte att få ur den tror. Han hade hört dem, påstod han. För det hördes när de kom. Det lät som när en svänger ett spö fort. De åkte på en sopkvart. Å de hade brått för de skulle vara hemma före solen gick upp på morgonen, för sen gick de till kyrkan. På påskafton sattes ett tjärkors på fähusdörren. Jag mins mig ha sett sådana kors på gamla fähus- dörrar. Påskkäringarna skulle inte kunna ta upp dörren, om det fanns ett kors på den. De hade inte makt att göra något ont. De skulle vara rädda för att "påskkäringarna" gick in och klippte nå- got av kreaturen. Om de orkade få hår, ull eller / sådant med sig, så fick de makt i fähuset sedan. Och de tog mjölken och de som rätteligen skulle ha den fick bara blod när de mjölkade. Förr i världen så låg de bort i backarna å sköt för att de skulle skrämma "påskkäringarna".
Påsk
På ett berg som kallades "Fyrkullen", tätt vid Djurgården, brukade man påskafton tända upp "påskfyrar". Pojkarna brukade stjäla tjär‐ tunnor i brädgårdarna, att tända upp påskfyrar av. Tjärtunnorna sattes ovanpå varandra, för att det skulle bliva en stor hög eld. När de var samlade omkring påskfyren brukade de skjuta och supa och till slut blev det slagsmål med andra pojkar som kom dit. Det var Djur‐ gårdspojkarna som tände upp påskfyr på "Fyr‐ kullen". Påskafton brukade spåkärringarna rida till Blåkulla på kvastar.
Påsk
Om de spann dymle onsdag, så spann de upp gräsrötterna, då blev det inget gräs. Det var en käring i Österplana, som alltid på dymle onsdag brukade slå i alla bingar, tunnor och kar på dymle onsdag och säga: "Ut mä er lopper och löss råtter och möss te di som bröggar och bakar och lakar mä dommern ä."
Påsk
På påskmorgonen neg solen tre gånger, när hon gick upp. Hon blev borta och kom tillbaka å det kallade de för att hon neg. Då fick en passe på om en skulle få se det. De fick inte låta lysa för sig i fastan å inte hål- la bröllop.
Påsk
Påskkvällen (kvällen till påskdagen) tändes eldar på de höga bergen. Vi såg flera eldar runt omkring här. I "påskveka" bar pojkarna ihop en stor hög med ris å sto- ra stockar på berget. Den högen tändes på kvällen. Ju högre som "lôgen" å röken steg ju bättre var det. Ortens benämning på elden: påskell. I senare tid tog de sig före att tända tjärtunnor. Mycket folk vid el- darna. Från middag "dimmelonsda" var det slut på allt arbe- te. Då stannade alla kvarnar, å ingen fick hugga el. gör- ra liknande arbeten. Det mins jag från mitt barndoms- hem.
Påsk.
Långfredags morgon gick de till främmande ställen och gav " töle" d. v. s. stryk.Den som fick stryk han fick töle. Då man gick till kyrkan på påskdagen, skulle man ta med sig ett litet vedträ med ett grenhål i,och det skulle man använda som glasö- gon.Då man i kyrkan tittade genom det hålet, så kunde man se , vilka kvinnor som under natten varit ute och varit påskakäringer. De satt med ansiktet mot dörren i stället för rakt fram. Man korsade över dörren till fähuset vid påsk. De skulle inte spinna i dymleveckan. Det var bestämt vite tisdag de skulle äta semla och mjölk.Dagar- nas namn voro: Svarte måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtorsdag, långe fredag och påske lördag. På svarte måndag band de för Frälskarens ögon. Vite tisdag togs bindeln bort igen. Dömle onsdag blev Jesus dömd. Långfredagen fick de inte bösta ben. / Påskdagens morgon dansar solen av glädje. Det hände sig förr,att de gjorde små påskakäringer, små dockor, som de försökte göra så granna som möjligt.Dockan satt grensle över en sopa, och så fäste de i ett litet horn och en raka också. Och på ett kort skrev de: "Sopa, raka, smörjehorn det ger jag dig till resedon." Den dockan gick de och kastade till folk på andra ställen. De smet, så att ingen visste, vem han fått dockan av. Då Emma tjänte på Floda,var där en piga, som var förälskad i en kusk på Ekudden. Då hade de andra flickorna stoppat upp en gubbe på påskdags- morgonen och ställt upp utanför hennes rum. Och han hade förstås en piska i nä- ven. De skulle ha sett en käring en gång, som hade ställt kärnan i nolrinnande vatten, och så stod hon där och kärnade påskdagen på morgonen. Det skulle alltid vara lite ruskigt väder i påskvecka.
Påsk
Om påsknatten gick flickorna och lade sig på "föjstaket" eller svinhustaket. Då skulle de få reda på vad som skulle komma att hända dem under året. Mor var med de andra flickorna en påsk- kväll på det sättet. Men de vågade inte ligga kvar så länge som de bort, emedan de skrämde upp sig för påskkärringarna.
Påsk
Påskkvällen brukade den vuxna ungdomen springa i stugorna med påskbrev. De hängde upp dem på föjsdörren, på ett fönster eller kastade dem i farstun. De brukade skriva en hop galenskaper på dem. Det var inte alltid som man skrev rim. Nej, det kunde vara ganska fult tilltaget. Inne i påskbrevet lades en kärring av "bek" eller något annat lustigt gjort av 'bek' (beck). Det var inte riktigt om man inte hade beck med. Brevet slöts med beck. Satte en fjäder i becket. Breven kasta- des i smyg. Ingen fick veta vem som hade kas- tat dem. Följande versrad fick man ofta skriva på påskbreven: Sopa, raka, smörjehorn giver jag dig till resedon. / smörjer du väl så rider du fort och så möter du mig vid Dörrafjälls port, Där gubbar kryper och käringar tyter (gråter) å skator skratta. Akta din heder, så att du inte faller neder och stöter din fot mot stubbar å sten. Du kan bli halter å bli gånes som en katter å inte bli gift i hela vårt stift.