Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskseder
Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.
Påsk
I forna tider var det så vanligt att det skulle skjutas om påskkvällen (påskafton på kvällen). Jag minns att poj- karna låg bort i skogsbackarna eller i närheten av går- den och sköt med bodnycklar, hjulbössor, butäljer och med bössor. Ävenså sköt man i hål som borrats i berg el. någon sten. Huggstabbarna laddades. Man borrade ett hål i stabben och laddade med krut. Sen kunde inte påskkäringarna låna stabben. I forna tider sköt de för att skrämma bort påskkäringar, för det sa både far och mor. Påskafton klenades ett tjärkors på fähusdörren för att krea- turen skulle vara bevarade från påskkäringarna. Så- dana tjärkors minns jag. Man var rädd för att påskkä- ringarna skulle förhäxa djuren. Det sades också att påskkäringarna tog med sig små barn, som de / träffade på. Påskkäringarna for till Blåkulla om skärtorsdagskväll och kom tillbaka påsklördagen om natten. De skulle vara tillbaka påskmorgonen. På skärtorsdagen om natten var påskkäringarna i kyrk- tornet och skov malm av klockorna. De kastade bort mal- men och försvor sig till onde.
Påsk.
Man skulle aldrig dricka mjölk långfredagen, för då kom den att värka ut undeer året. Dymmelveckana dagar: svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, långe fredag, påskeafta. Man skulle inte få äta fläsk eller kött på långfredag. Påskäringarna voro ute under förnatten på påskafton. Man skulle därför vara noga med att sätta unda sopor och rakor.
Påsk.
I dymmelveckan skulle ingen käring spinna , och ingen tunna rinna. Spinning och bryggning var vardagsarbeten, som inte fick förekomma under denna tid.
Påsk.
Barnens kläder fick inte hänga ute i påskveckan. Ej heller fick sopa eller raka stå ute om påskafton. Om skärtorsdag skulle man hämta vatten före sols upp- gång i en bäck, som rann mot norr. Detta användes sedan som medel mot utslag. - Den som steg upp först långfredagen passade på att piska husets folk. Detta skulle minna om Frälsarens lidande. Man fick den dagen inte äta mjölk- mat, ty eljest skulle denna komma att värka ut under året. Påskaftons kväll fick man inte elda, sedan solen gått ned. Den kvällen tändes påskeldar, och man åt ägg. - Påskdagens morgon gick man upp tidigt för att se solen dansa.
Påsk
Benämning på dymmelveckans dagar: Askmåndan, fläsktisdan, dömelonsdan, skärtorsdan, långfre- dan, påsklördan. Spinning fick inte förekomma. Det fick inte vara nå- got dunder på det viset. Det skulle vara en förbere- delse till Kristi lidande. Inte fick någon tälja stic- kor, men det var för att inte kreaturen skulle få ont i klövarna el. benen, när de kom ut på våren. Påskkvällen var farligast för då var häxorna ute. Farmor gjorde tjärkors på ladugårdsdörren och hon tog en kniv el. stål med sig och lade vid ladugårdströs- keln för att inte häxorna skulle komma in. Har ej hört talas om bruket att gå omkr och tigga ägg.
Påsk
Namnen på dymmelveckans dagar; "Kôrvmåndan, fet- tisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfredan, påsk- aftan." Mormor ville inte spinna eller väva den veckan. Jag mins, att det skulle vara korv till spis- ning på måndagen. Torsdagskvällen och lördags- kvällen i den veckan var farligast. De kvällarna var påskkäringarna i farten. Långfredagsmorgonen fick en inte gå barfota. Gjorde en det så skulle en "sta- ke" fötterna på sommaren. Inte fick en slå vat- ten på golvet den dagen. Det blev så mycket flugor på sommaren. På långfredagsmorgon skulle de, som en kunde komma åt, piskas med enris inpå bara krop- pen, för att de skulle bli kvicka under sommaren.
Påsk.
Påskveckans dagar: sota måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtorsdag, långfredag, stackete lörda' eller påskafton. Under påskveckan fick man ej elda efter solnedgången, för då kom påskakäringarna. Sote måndag skulle man sota, vite tisdag tvätta. Dömle onsdag skulle det vara dött ljud, "dymbill", i kyrk- klockorna. Man satte dit en träkläpp då. Efter tolv på da- gen skulle allt kringgångsarbete ha avstannat. Långfredag skulle all köttmat undvikas, för det blev "dö- kött" i kroppen av det. Mjölkmat fick man ej heller äta, ty den skulle värka ut.
Påsk
Påskveckans dagar voro: vita måndag, svarte tisdag, dömle onsdag, skär torsdag, lång fredag, påskafton. Under hela veckan, som kallades dömleveckan, iakttog en viss tystnad. På skärtorsdag skulle alla tvätta sig och göra sig rena. Påskafton eldas påskeld för att skrämma bort trol- len eller onda andemakter, som äro ute påsknatten. Påskdagens morgon innan solen gick upp skulle ett manfolk ge djuren ett foder, för att de ej skulle få som- marsjuka.
Påsk
Påskveckans dagar kallades: "Svarta måndag, vita tisdag, dömmel onsdag, skära torsdag, långa fredag och påska lördag. Långfredagen kallades också "piska fre- dag" på grund därav, att den som först steg upp på morgonen skulle med ris piska dem, som låg kvar i bäddarna. På långfredagen skulle man ej äta smör, grädde eller mjölk, för då fick man piggar.
Påsk.
Påskveckans dagar kallades: Svarta måndag, vita tisdag, dömla onsda', skära torsda', långafreda, påskalörda. Hår, skägg och naglar fick inte skäras före lördan, ved och trol (?) måste klyvas före dömla onsda, för då gick dömlingen igenom trät.
Påsk
Påskveckans dagar hette svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skär torsdag, lång fredag och påskafton. På långfredagen fick ingen mjölk förtäras, ty den värkte ut i bölder det året. Före dymmelonsdag skulle årsveden vara sönderhuggen och färdig, annars satte dymlingen sig i träet, så det gick inte att få sönder det.
Påsk
Påskveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, dömmer onsdag, skär torsdag. Om dömmer onsdag, redan "dömmern" gått in, fick man ej ha eld i spisen sedan det blivit mörkt, utan spjället skulle vara skjutet innan solen gick ned. Man fick ej heller arbeta med något som gick runt, ty det kunde vålla olycka. Så t.ex. fick man ej spinna ull, ty fåren kunde då bli yra i huvudet. Påskafton skulle ä- ven spjället vara skjutet före solens nedgång, ty annars kunde påskkäringarna komma in genom skorstenen. Ä- ven målades kors av tjära eller någon färg över dörren till boningshuset och ladugården, så hade inte det onda makt att skada människor eller djur. Kors skars uppe på de kla- var, som djuren voro bundna med.