Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk.
Dagarna i påskveckan var svarte månda, vite tisda, aske onsda, skäre torsda, långe freda å påske lörda. Långfredag skulle de allmänt till kyrkan; det har bli- vit bortlagt nästan. Ägg skulle det vara på påskdan. I min barndom fick vi vara sparsamma med äggen. Fick man två till påsk var det storslaget.
Tomtar
Om påsk- och julkvällen brukade mor sätta upp en hård havrebrödskaka vid den öppna spisen. Den var avsedd för tomten. Det fick inte glömmas, ty hon var viss om att det fanns tomtar här.
Häxor och trollkarlar
När jag tjänte i Tryggbo i Kvistbro, blev fåren där klippta under halsen vid påsk men bara under halsen. Det var några trollkäringar som gjorde det. En västgöte låg på ett ställe en påsk, o då for gumman där opp genom skorstenen. Då ville han fara efter henne, så han smorde sig med sot o sa': "Opp o här ner!" Sen åkte han i skorstenen opp o ner. Men då sa' flickan i huset: "Ni ska säje som mor: "Å, å häran o i helvetet tar dä lann!" / Han sa' så, o då bar det av till Blåkulla med honom.
Påsk
I "dömmern" fick man inte hugga ved på backen, då fick man halta kreatur sedan under årets lopp, om man gjorde det. "Dömmern" börjar på "dömmelonsda" före påsk, därförut skulle det vara klart med huggningen.
Halmgubbe vid påsk
Vid påsk kunde pojkarna göra en halmgubbe och ställa vid dörren till hus där det bodde någon tös som de inte var riktigt goda på. När de kom ut på morron så fick de tag på gubbarna, och det var inte riktigt bra.
Påsk
De sköt mycket på påskkvällen, och så sprang de med "påsk- brev." Vi började långt före påsk med att rita sådana, och så sprang vi på kvällen och kasta- de in dem till andra o sprang. Hade vi en pistol, så sköt vi ock- så, då var det ändå bättre.
Påsk
Vid påsk ritade de tjär- kors över lagårdsdörren, det skulle alltid vara friskt. Vid påsk klädde de ut sig och gick bort i stu- gorna med påskbrev. Vid Alstrum (Alster) hade de mycket oxar och en kar som skötte oxarna. En påsk hade dennes kamrater gjort i ordning en påskkäring av halm och ställt upp mot bordet hos oxarna. Gubben tittade in, fick se denna, gick ut igen. Men så gick han in igen och sa: "Ocke / (vilket) du nu är av Gud eller f-n så stryker ja te däj," och så slog han till halmdockan. Kamrater- na stod och lyssnade.
Påsk
Det var något konstigt i luften på påsk och jul. Påsk- och julnatten fruktade de gamle. Det var "ont" i luften då. I Ranglebyn gjorde de tjärkors på dörrarna om påsklördagen. En skära eller en sax skulle läggas under tröskeln till lagården.
Vid påsk sattes Jesu namn över
Vid påsk sattes Jesu namn över korna och målades tjärkors på dem. En del trollkäringar brukade rida på kor till Blåkulla. Då de återvän- de ställde de korna, som de lånat, bakfram i båset.
Påsk
Man skulle tjära över korna i taket vid påsk, o så kunde man sätta opp en skära över dem. Man skulle inte äta mjölk- mat på långfredagen, då skulle man komma att svettas så mycket sedan på sommaren. Så att man skulle bara äta torrmat då.
Häxor och trollkarlar
Käringer for om påska till Blåkulla. Var det ligger vet då ingen. Sa’: Sopa, raka, smörjehorn, det skall hon ha te resedon. Res fort, res fort, min lilla vän, men stanna inte i skorstenen.
Påsk
Om påsk klädde det fattige ut sig, det var sådana som inga höns hade, de gick i stugorna och tiggde ägg. De skulle var utklädda till påskakärniger och ha redkapen med sig Äggavisan de sjöng har jag glömt men den handlade om "många ägg i korgen min".
Påskrim
Nu är det påsken och i dess spår följer våren den blida. Och nu i år som andra år skall påskeridarna rida. Så stolt och lustig, å vid hans sida skall du min vän, hans utvalda rida i hurran fläng.