Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Påsk
Pojkar gick och var påskatiggare, när jag var ung. Jag såg dem bara på avstånd. Jag såg en pojk, som hade en käpp i kragen och hade något över, vad det var. De gick vanligtvis två eller tre. Men jag minns och en liten gosse, som var varken utklädd elleer något, gick och bad om påskägg. De kallades äggtiggare. Svarte måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skär- torsdag, långfredag och ägglorda. De flesta åt äggen till kvällsmat med smör och anjovis. De fick inte på hela veckan göra något, som gick runt omkring. Men min mamma och pappa brydde sej inte om sådant. Långfredagsris har jag hört att även gamla skulle ha
Påsk
Det var en, som såg att påskkäringarna hade samlat sig en afta (påskafton) i en kvarnkammare på kvarn nere vid forsen. Själve "bisen" var där också. Mitt på golvet stod en käring o kokte i en tjärgryta. 'Bisen' fråga vad det var för en god sop- pa hon laga' till. då hysta käringa e' hel slev i gapet på honom o sa: "Hetare välling har du aldrig känt." Vi gjorde påskkäringar av kvistar o gamla trasor, dom hade vi bara för skoj skull. Vi brände en tocka en gång. Kloka. Det var en klok gubbe, som vi kalla "Tumber" (?). Om det var skogseld, o han bara gick runtom där det brann o läste i sin svartkonstbok, så upphörde elden meddetsamma.
Påsk
När vi va små brukte vi klippa påskakäringar eller göra små dockor som vi fäste på ryggen på folk påskafton.
Påsk
Påskafton åt man påsk- ägg och påskgröt. Så sköt man för att skrämma bort trollen. Barn och ung- dom voro ute med påsk- brev och kastade in i andras förstugor. Min mor talade om att en gång när hon var med ute och kastade påskbrev så stod det på ett ställe en svart gubbe. De blev så rädda så att de gick aldrig med påskbrev mer.
Påsk
Dömmelveckan går in dömmelonsdag. Efter den dagen får inga rockar vara inne, för att karlarna inte ska få se grått garn.
Påsk
Om man tvättar sig i snö påskdags- morgon, så blir man vacker. Förr kunde folk gå långa vägar för att komma åt lite snö vid den tiden. Man ska´stiga upp tidigt och se solen påskdagsmorgon, så blir man kry och lätt hela året.
Påsk
Skärtorsdag om morgonen skulle di tvät- ta sig i nordrinnande vatten för att di inte skulle bli solbrända.
påsk
Denna korgen är så tung till att bära hon är bunden med två bamberiska band. Den bär jag för mig och min kära och så för mitt fädernesland Höna hon ska trivas väl å tuppen ska få granna fjäl å höken ska vi skjuta Di var finklädda. Di hade en stor vit skjorta som hängde över. Den var klädd med blommor, skärpet var rött eller svart, och så hade di en stor trekantig hatt och flor för ansiktet. Det var både pojkar och flickor som gick. Di var långt bortifrån. Det var stadbor många gånger. Di tog la hem äggen och koka dem. Di hade aldrig så mycket höns förr. Det var påskafton / di gick.
Påsk
De eldade om påsk och Kriste himmelfärdsdag. Di drog ihop så stora högar som de värsta hus. Det var mest smalaris och enris. Tjärtunnor köpte de för 2,10 stycket. De samlade ihop till det. Det var en sådan ära att ha en eld som brann klart och länge. Tjärtunnorna skulle vara i botten på högen; de brände klart och grannt. På de högsta kullarna la' di högarna såsom på Ljungsberget vid Östadkulle, på ett berg i Vittened och på Strömsberg och uppe i Tum- melstorp. De höll på lång tid före och samlade till sin påskeld, och di drog från hela kyrksocknen. Och många gick och sköt med pistoler och nycklar, om di inte hade bössor. Det var för att skrämma bort påskkäringarna. Vite tisdan' fick de inte äta vit mat; då kokte de ofta fruktsoppa. De fick inte dricka mjölk heller den dagen - vad det var för kan jag inte säga. De fick inte spinna dymmelveckan. Då stod den onde och nystade avigt på tenen och då blev det vrångt alltsammans. Långfredan' skulle de ha stryk. Man skulle smita sej in på dom och ge dom. Det var en gubbe som gav sin käring ett slag tillikes och hött opp e- mellan. Då sa' käringen att det var bättre han gav henne allt på en gång. Men / gubben sa': Det ä långfredag i dag, och då skall du långpinas." Fastlagssöndag, då fastade di hele da'n. Det gjorde vi hemma. Nej, vi fick fak- tiskt ingen mat på hele da'n. Vi var hungriga som vargar. Mor gick upp före dager morron därpå och gjorde i ordning mat åt oss. Vi gav hals tills vi fick. Skärtorsda'n gick de till nordrinnande vatten och hämtade hälsovatten. Den dagen bar dom aska och sopor till andras ägor för att få mycket mjölk. Då kom mjölkharar och luktade på soporna och blev öra i huvet och så blev det en mjölkhare av soporna. Och den haren drog mjölk till den som hade lagt ut soporna och från den på vars mark han kom till. De högg inte nå'n ved i dymmeln, för då var "dömlingen" i veden. Och om de slaktade i dymmeln, så blev köttet farligt att äta, det berodde på att påskakäringarna hade pessat på djuren i den veckan. De korsade och fäste och skrev gussord på väggarna för att fri det de hade, både djur och redskaper, så att inte påskakäringarna skulle kunna ta dem. Påskpass, de fulaste de kunde sätts ihop, ritade di och skickade till varandra. Nu för tiden skulle det bli tingssak om sådant, så uselt kunde di skriva. Påskägg, det var alldeles tvunget att äta. Jag åt aldrig mer än sju, men jag hade en svåger som åt tretton och mådde bra. Det var påskafton en skulle börja äta dem, men sedan skulle man ha både påskdagen och annandagen.
Påsk
Fastlagssöndag gjorde di fastlagskalas, alla ungdomarna. Då fick vi vara i någon stuga. Vi lekte "fria på narri" och "bära bulten bak" och "muss- la lästen". Bulten, det var ett nystan, som man skulle lägga bakom en av dem som stod i ringen. Den leken har di inte lekt här på ett femtital år. Skärtorsdan korsade de över alla dörrar, talte mor min om, men det var aldrig i min tid. Långfredagen skulle man inte gå och äta, för då skulle man stö- ta tårna av sej till sommaren. Och mjölkmat fick man inte ha på långfreda'n och inte dricka mjölk. Långfreda'n skulle barna ha av björkriset, som di hade tagit in. Den som först kom upp risade de andra. Di talte la om påskakäringar att di red.
Påsk
Jag vet inte vilken dag det var di skulle sätta bort spinn- rocka å allt, å sätta kors över dörrarna. Det var visst om påsk.
Påsk
Man får inte spinna i dymmelvecka. Spinnrocken skulle vara ute ur stugan, innan dymlingen gick in. Annars blevo kreaturen sjuka för en. (Andra former av kringgärning hade mina meddelare i Kogstorp inte reda på)