Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskseder
Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.
påsk
Om påskafta skulle spjället skjutas i sola glanning (i solnedgången), så att inte påskakäringarna kom ner. All ved skulle vara upphuggen före dömlingen, för se'n kom saven i 'en. Dömlingen kallades onsdagen i påskveckan. Linet skulle lakas före påsk. Långfredag fick man inte dricka mjölk, för då skulle den värka ut. Långfredag skulle de piska var- andra till minne av Frälsarens kors- fästelse. Påskafton minns jag att det en gång kom såna som var utklädda och tiggde ägg.
Påsk
Svarte måndag, -, aske onsdag, -, -, påskelördag. de gamle ville inte låna bort något i påskveckan. Och de fick inte ha spinnrocken inne eller sånt där arbete. Lin och garn gömde de undan. De fick både äta och dricka på långfredagen. Intet förbud mot mjölk och mjölkmat. Somma ville vara granna påskedan, grannare. Frun- timren hade silkeschalar, och de hade fina dukar på hu- vudet med blommor och fransar. Men långfredagen var de klädda helt i svart.
Påsk
Fri måndag, fete tisdag, dymle onsdag, skär torsdag, långfredag och påskafton. En kvinna här berättade från sin barndom, att hen- nes far, som var en gammal jägare, hade den seden, att han skulle piska alla barnen med ett ris långfreda- gen på morgonen. Han gick ut tidigt och kom igen med riset. De fick inte ha något, som gick runt i dymmelveckan.
Påsk.
Namnen på dymmelsveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, dömleonsdag, skärtorsdag, långfredag, påske- lördag. Om tisdag åt man fettisdagsbullar. De bakades av vetemjöl, så var det någon röra i dem. Man åt dem till uppkokt mjölk. Tidigt på fredagsmorgon, så skulle man ha långfredagsris. Det var inte annat än litet skämt som man hade med barnen. Påsk- käringen for om skärtorsdag och kom tillbaka om natten till påskdagen.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Fri måndag, hoppe-tisdag, dimmel- onsdag, –, –, stäckot lördag. Man skulle inte använda mjölk eller mjölkmat lång- fredag; den skulle värka ut i bölder.
Påsk
Namnen på dymmelveckans dagar: Fri måndag, skin- ketisdag, dömmelonsdag, skärtorsdag, långafredag, påsk- afton. Vad var och en av dessa dagar betydde, vet jag inte. I dömmelveckan fick en inte spinna, inte väva, inte tröska, inte tälja med yx eller kniv. Det var inte bra. Det skulle vara så stilla som möjligt. Frun- timren satt och sydde och hade sådant för sig. Om man åt mjölkmat på långfredag så slog den ur kroppen i värkar och bölder. Somliga åt påskäggen på påskafton och somliga på påskdagen. Äggen målades med alla slags färger. Det gällde att samla så mycket ägg som möjligt. Karlarna kunde äta upp halva tjoget. Det skulle bli krafter av det. Men ingen ungdom gick och tiggde ägg. Mor var med vid en påskeld på / en mosse. Som de höll på att elda som bäst, så kom det en hösäck dansande. En av pojkarna spann till säcken, så att den skulle falla i elden. Då kom det en stor so springande ur elden. Hon hade fullt av små grisar omkring sig. Hon roffade och levde. All ungdom fick brått från elden. De trodde att det var någon påskakäring, som hade tappat suggan och gri- sarna. Suggan var så ilsken. Påskakäringarna for om onsdagskväll och kom tillbaka på påsknatten. Om påskmorgonen gick de till kyrkan. De kunde inte sitta i bänkarna som annat folk utan de satt med ryg- gen åt prästen. Om påskafton kokades påskagröten medan det var ljust (gröt kokad av risgryn). Det var brått att få släppa spjället, så att inte påskakäringarna skulle gä- ra i gröten för en.
Påsk.
Svarta måndag, vita tisdag, dömleonsdag, - , - , äggalorda. Fick man inte ha spinne för sej eller mala på hem- kvarn eller göra andra sysslor än de vanliga i den veckan. På långfredagen fick de inte äta kött; då åt de upp Frälsarn. De brukade ge varandra långfredagsris. Påskeld hade de för att lärjungarna gjorde upp en kol- eld. De sköt mycket för att skrämma bort påskekäringer. Det var på skärtorsdagen de reste. Folk brukade gömma omraga, gressla och soba för dem. Påskafton kom de tillbaka igen.
Påsk.
Svarte måndag, vita tisdag, dymle onsdag, - , - , ägga lorda´. Efter klockan 12 på dymle onsdag fick man inte spinna, baka eller brygga. Äggavattnet (som äggen kokats i) skulle man gå till gödselstan med. Tvättade man sej i äggavattnet, fick man vårtor. Tigga för ägg har de brukat i Värö. Jag minns 2 flickor, som gick och sjöng "Linnerotens" 1) sånger. De fick ägg. 1) Lars Linedrot.
Påsk.
Dymmelveckan: Svarta månda, vita tisda, dymle onsda, -, -, ägga- lorda. De fick inte baka, spinna eller brygga efter dymle onsdag, för det skulle inte vara bra, det skulle inte lyckas riktigt. Inget matförbud för långfredagen. Ungdomar tiggde ägg på ägga-lorda och sjöng en visa. Nej, den kom- mer jag inte ihåg.
Påsk.
Svarta måndag, vitatisdag - - ägga lördag. Man skulle inte spinna och inte ha något på torocken eller harveträt efter att dymle onsdag gått in. Vi skulle få ifrån oss allt sånt till dymle onsdag gått in, för sen fick inget gå runt. Har aldrig hört talas om att man fick äta och dricka vad som helst på långfredagen.
Påsk
Svarta måndag, vita tisdag, dymle onsdag, skär tordag, långa freda, ägga lörda. De skulle inte arbeta något rått garn som inte var pintat efter att dymle onsdag gått in. (Vi "lakte främmat" i mitt hem och arbetade mycket med sådant.) Har aldrig hört talas om förbud att dricka mjölk och äta mjölkmat långfredagen.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Svarte måndag, vita tisdag ,aske onsdag, skär torsdag, långa fredag, ägga lördag. Intet arbetsförbud eller matförbud i dymmelveckan. Jag hade tjänst i Hanhals. Då kom en flicka dit en påskafton och tiggde ägg, och hon sjöng en visa: " Å hönsa de ska trivas väl å tuppen få en vacker fjär, å höken ska vi skjuta å räven slå ihjäl."