Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Det skulle bo troll i ett berg ute i Tyngryd. Det var en gammal gubbe de kalte´n ändå för Vasen, han var utför trollen flera gånger. De ville ta in honom i berget. Han tog till att ropa så förskräckligt, och då sprang folk dit, och då låg han utanför berget. Var gång han hade varit utför trollen, skulle de köra honom med ett par oxar och så skulle han åka baklänges. Det var väl för att det skulle ta makten ifrån dem. Han blev sådär som hade varit svagsint när han varit utför trollen. Men så dessemellan kunde han vara bra långa tider. Trollen bytte barn för folk med. Det var väl folk så rädda för förr. De som trollen lämna, var så illavulna, de hade huvud så förskräckligt stora, och så växte de inte. Nu för tiden är väl trollen borta. De påstår, att åskan har slagit ihjäl dem.
Svartkonst
Det var "trollkäringar" som gick å förtrollade korna, så att de inte mjölkade. För det var inte annat än att de kunde trolla å "ta mjölken". Det var sådant väsen om sådant, för om en ko lade av med att mjölka, så hade nå- gom "mostôle" henne. En del käringar på trakten hade fått lära av sådana käringar som gick omkring. Det var finnkäringar och finngubbar som gick och lärde ut sådant ont.
Naturfenomen
Åskan har varit en farlig fiende till troll och under- jordiska väsen. Man har hört gammalt folk berätta hurusom blixten slagit ned på stenar och jagat vidare som eldklot. Vid sådana tillfällen har åskan sökt efter de underjordiska Då åskan gick borde man hålla sig undan träd, stenar och berg. Hon slog gärna ned i berggrottor.
Jul.
När mor lade jästen i juldrickan, ropade hon: "Ho" så högt hon kunde. Detta skulle medföra, att drickan blev stark. När hon bakade till julen, gjorde hon korstecknet över varje tråg. Så var då bryggning och bakning undanstökat, och mor lade ut en kaka av vart slag till trollen och satte ut åt dem ett kärl med den bästa drickan. Ju mer man satte ut till bergatrollen, ju säkrare gick man.
Troll
I Kleva berg i Mårdaklev bodde troll. Bergatrollkäringa var framme i Karlsgårn och tog juladricken ifrån dem en gång. Då kom det bud efter henne. "Bed Dårdi gå hem, för Dinter har trillat i elden och bränt upp sej!" Hon hade inte varit syn- lig förut, men när hon sprang ut, fick de se henne. Nej, de har inte sagt, att hon lämnade något kärt kvar.
troll
Det var en gång en gubbe, som gick och slog nedanför Deberg när åskan gick. Då hörde han hur det ropade tre gånger ur berget. "Släng orvet". Det gjorde han, men han var inte väl undan, så slog åskan ner i orvet. Då hade en lite trollunge krupit in och gömt sig i knaggen på orvet, och se åskan slog alltid ner på trollen.
Husligt arbete
Det var inte bra om en kom in på ett stäl- le där de hållde på att klippa ned väven. Det spåddes då att en skulle dö snart. När en kom in där de höll på att sätta upp väv så skulle en ta långa steg fram till väven för att det skulle bli tur med den. En skulle ta annat garn å väva in i väven det sista. Det var för att det inte skulle gå att trolla på den.
Födelse och dop.
Man ville gärna ha ett barn döpt så snart som möjligt, ty man var rädd att ett troll skulle byta bort det. Man trädde moderns vigselring i skärpet på barnets dopklänning. Man trodde att barnet därigenom skulle bli rikt och lyckligt. Man sade till barnen, att storken hade kommit med dem. Stork före- kom här i Söderkullemossen för omkring 40 år sedan.
Troll
När jag var liten. så minns jag, att farfar talade om att det fanns "sompetroll" (sumptroll) i en mosse här. Dessa bodde i mossen. De kunde inte bo på andra ställen än där var sum- pigt och blött. Trolla var uppe å lyste på mossen om natten. Det var farligt om en kom vilse å kom till dem om natten. Men de gick aldrig från mos- sen, för de kunde inta vara på något annat ställe.
Lyktgubbar.
Lycktgubba sa de. De trodde det var riktiga troll. De såge dem mest på mader och sanka marker. De tog´et för gott och var in- te rädda för´t. Och även kan det slå upp gaser ur jorden. Mellan Kungsbacka och Göteborg undersökte de för järnvägen och kom på så djädra med gas. En fick upp en tändsticka och det brann som hundan så länge gasen räckte.
Jättar och troll
Nere i Våxtorp lånade trollen dricka av folket på ett ställe, och när de lämnade tillbaka det, så sa trollgubben, att om de lät bli att titta i tunnan, så skulle det aldrig ta slut. Så länge de lydde trollgubben, så rann det, så fort de tappade, n-en till slut tittade de i alla fall, och då var det bara spindelväv i tunnan. Och när de sedan tappade, kom där ingenting.
Husligt arbete
Det var inte bra om en kom in på ett ställe där de hållde på att klippa ned väven. Det spåddes då att en skulle dö snart. När en kom in där de höll på att sätta upp väv så skulle en ta långa steg fram till väven för att det skulle bli tur med den. En skulle ta annat garn å väva in i väven det sista. Det var för att det inte skulle gå att trolla på den.
Troll
Bettys mormor härinne talade om, att hon eller någon av hennes förfäder gick och vaktade kor vid ett berg. Då ropade det i berget: "Fyra vita getter för den svarta kon". Det ropade så flera gånger. Slutligen svarade hon ja. Då öppnades en port i berget och det kom ut fyra vita getter och den svarta kon tog trollen.