Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Röda söndag (1:a söndag efter påsk)
"Röda söndan" det var förste söndagen efter påsk. Sådant som det var den söndagen skulle det bli i sju veckor.
Påsk
Långfredagen fick man inte äta mjölkmat. Den värkte i så fall ut under året som var. Solen dansade klockan fyra om påskdagens morgon.
Påsk
Hos farfar var det så att när de bakade till jul så tog de och stack ner en kaka i säabingen och den fick inte röras innan långefredag. Den dagen fick man inte koka sugel. Men äta fick man.
Påsk
Påskaftons kväll tände man eldar på bergen ute i markerna. Där sköt man för att skrämma påskkäringar och roade sig sedan halva natten. På långfredagen skulle man dricka hemmalagat mjöd och doppa bröd i detta. Den dagen fick nämligen inget kokas.
Påsk
Di påstod från N. Finnskoga att det skulle finnas käringar där som kunde konsten att flyga. Det var ”trollhäxor”. På ett ställe hade det kommit en getabock upp på bodtaket om långfredagsmorgon. Han låg rätt över kammen och var alldeles medtagen, när de fick se honom och tog honom tillvara. När de kom att se efter, så var ullen bortklippt runt om halsen. Det var en trollhäxa som hade lämnat honom där. Detta var under min uppväxt.
Påsk
Det var farligt att kasta ut ben, t. ex. en kolägg el. dyl., för om ett kreatur kom å gick över det, så kunde det få ont i benen eller bryta ett ben. Å inte är det bra att tälja stickor om skärtorsdag, så att de blir liggande ute på backarna, för om nöta kommer å trampar på sådana så kryper märgen ur bena, så att di får ont i dem.
Påsk
När det blev långfredag fick en inte äta mjölk å gröt. Om en åt detta så fick en ”knölar” på kroppen. Först om påskmorgonen skulle vi upp å ta kaser från vedbacken å kasta upp i skorsten. Då skulle en få tur med allt.
Påsk
I Lyrestad hade di så brått dymmelonsdag, så di skulle upp och fodra kreaturen tidigt, innan solen gick upp. Så skulle kreaturen fodras, innan solen gick ned på kvällen. I Lyrestad sa di med, att di fick inte dricka mjölk om långfredagen, för det skulle värka ut på året sedan. Påskbrev skrev di och rita' med där. Di skrev verser på påskbreven. Jag minns en, som var så hära: Nu tillstundar påska, när vi ska ut och 'koska' med våra påskabrev. Sopa, raka, smörjehorn, ger jag dig till resedon. Res du före åt Häcklefjäll, jag kommer ätter i mora kväll. Men akta dina ben för stubba och sten, så att inte näsan blir ditt tredje ben. / Ursäkta min lilla, jag skriver så illa. Jag satt i mitt kök i damm och i rök, och bläcket var blacket, och pennan var stacket, och tiden var kort, ty jag måste ju bort.
Påsk
Om påskkvällen har de tänt upp eldar här i Sunne, men det tror jag aldrig, att de har gjort i Ekshärad. Här håller de på med det än, och så skjuter de påsksmällar, men det har de ju gjort i Ekshärad också. Både eldarna och skjutningen är för att skrämma bort trollkäringarna, för de var ute den kvällen. De brukade sätta kors på insidan av lagårds- dörrarna också, för att de inte skall komma in där. Sådana kors har jag aldrig sett, men pappa har talat om det, och han hade ju sett dem.
Påsk
På skärtorsdag började påskkäringarna rida. Gröten skulle kokas, innan solen gick ned, annars trillade käringarna ned i grytan. Man skulle inte dricka mjölk långfredag; då fick man bölder. Påskdagen blåser det alltid nordan.
Påsk
Man fick inte spinna på dymmelonsdag; vävstolen skulle vara stilla, likaså yxan på vedbacken. Inte fick man baka eller brygga heller. Det gällde hela dymmeln. Den ingick på onsdag klockan 12. Påskafton red påskkäringarne till Blåkulla. Långfredag fick man inte äta mjölkmat. Då skulle man få bölder, om man gjorde det. Påskdans morgon gick husfadern ut i bara skjortan och satte ut "hökaspöken", en utsliten kvast eller något annat, för att inte höken skulle ta hönsen.
Påsk
Två gubbar var borta. De hade gått lång väg. De blev trötta och gick in i en lada och la' sig. Det var påsknatten. Rätt som det var hörde de ett gnissel uppe i luften. När de tittade upp, fick de se tre nakna människokroppar, som gav sig iväg upp i luften. Framme i "framkörka" (= kyrkan i socknen till skillnad från kapellet) satt ett huvudkläde på spiran en påskdag. De fick skjuta ned det. De kände igen det. En gumma framme i Hof rådde om det. Se, de skrapade malm av klockor- na, innan de for. När de kom över en sjö, slängde de skrapet i sjön. Och då önskade de, att deras själ inte skulle komma närmare Gud, än den där malmen kom till klockorna.
Påsk
De skulle inte spinna och baka och brygga i dymmelveckan. Dymmeln gick in på onsdag. Dagarne i den veckan kallades: frimåndag, hoppetisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, lång- fredag, påskalördag. De skulle inte dricka mjölk långfredag. Då skulle håret falla av dem. De ritade kors på lagårdsdörren, för att inte påskkäringarne skulle komma in dit. De ritade påskbrev och skickade till var- andra eller la i vägen för dem, som de ville skulle hitta dem. De kunde också ta en stake och klä ut med trasor och forma till en gubbe. Den ställde de utanför dörren, så att den skrämde dem, som gick ut ur huset. De färgade äggen i granna färger påskafton.