Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Förr bodde det ett troll i Gallås. Det låg en stuga under berget. När de grälade om något där så kom trollen och tog det. Där gick både mjöl och mjölk till trollen. På det stället blev en dag en tös borta. Modern förstod att det var trollen som tagit henne. Därför gick hon till berget med några böcker som tösen fick att läsa ur. Detta tyckte inte trollen om och därför så släppte de henne.
Troll
Krigsfolket var ute i en skog på julkvällen. När det led fram på kvällen, fick en av dem se att det brann vid en stam. Han tog en häst å red dit. Då var det troll där som stod å hade ett barn i en pipa. Han tog både barnet å pipan från dem; så red han tvärs över en åker för att inte trollen skulle hinna honom. De var tvungna att följa tuvorna (?) längs efter för att komma fram.
Kloka
En gubbe som kallades för "Jyskarn" brukade gå å "göre ôt". En faster till mig blev sjuk å då skickade de efter honom. Han skulle ha brännvin i en kopp. Han gick in i ett annat rum med det å "môttra". Med en kniv rörde han runt i brännvinet, sen fick hon dricka det. Å det var "hele bota". Så botade han djur också. De trodde att han kunde trolla i brännvi- net så att det botade.
Kyrkor
Ute vid stranden, nära vid den gamla landsvägen, som kallas Strandvägen, ligger ne plats, som heter Gamla kyrkogårn. Där skulle Steninge kyrka ha legat, och där började den byggas. Men trollen revo ner allt vad de byggde, och så måste de söka upp en ny plats. På Gamla kyrkogårn ligger ett stort röse, och en väldig sten står mitt i röset.
Troll
Nyfött barn skulle det vakas över tills det blivit döpt, annars riskerade man få det bortbytt av troll. Om det troddes vara bortbytt fick det tillgå så, att barnet la- des på golvet och med en kvast sopades ut genom dör- ren och så följande natt fick man det rätta barnet igen, därför att trollet trodde att man gick illa åt trollets barn.
Varulv
Farmor skrämde mig många gånger med att jag kunde bli varg. Fanns finnkäringar som kunde trolla en, så att en blev varg. Hon sa att en blev "bergtogen" då. Han kunde inte komma i rätt skepnad igen förrän någon skrek namnet på honom. Fick han höra sitt eget namn, så blev han männi- ska igen. En kom i "hamn", sade hon. Det mins jag så väl.
Krig och fejder
De gamla här berätta, när jag kom hit, att trollen hade tagit en hel skvad- ron krigsfolk ō satt i ett berg här längre bort, jag vet ej vad det heter. De skall sitta där ō sova tills sista världs- kriget blir, ō sen kommer domen. En gång vakna de ō sa: "Ä dä tid nu?" "Nej," blev svaret. Då satte de sig på hästryggarna ō somna igen.
Växter
Lebberstek begagnades att ge kröttera när det blev något fel med dem. Flygrönn skulle sitta i plog och harv. Då kunde ingen trolla varken på dragare eller redskap. Flädern kokade de te av. Det var så nyttigt att dricka, när en var förkyld och hade ont i bröstet. Renfana kokades. Det var så bra att ta in om en fick värk i magen. Röksvampen ströddes på sår. Men det var farligt att få i ögonen av den. En kunde bli blind.
Svartkonst
Det är ett ställe här som heter Hjärpliden å där kom en hop stora fåglar å flög över en gång. Då var det en som skrek uppåt luften: ”Du ska släpp ner däj, Britta, om dä ä du”. Då kom det en käring trillande ned. Å den var känd. Men de andra höll på att flyga. Valls hon hade blivit fågel vet inte jag, men det var någon som hade trollat på henne.
Troll
När en kvinna fött ett barn, var hon hea (heden), innan hon var kyrktagen. Faster berättade, att när en av hennes bröder var född, la de en katkes på bröstet om natten och ljus brann, men de såg ändå hur dörren öppnades och det blev en springa. Men då sprang farfar upp och ritade kors framför alla dörrar, så inte trollen skulle kunna komma in. Då stängdes dörren.
Troll
Vid Gerastorp i Hästveda socken fanns det i forna dagar troll. Där finnes nämligen en stor sten, som ligger ovanpå två andra. Från denna leder en underjordisk gång långt in i berget. I min barndom brukade ofta bondgummorna lägga lin vid öppningen till denna gång att sedan komma igen dagen därpå för att hämta garnet.
Troll
Mor talte om, att i Hällera, ett berg intill Iglesjön i Gingri, var så fullt med troll. De tog barnungar och hade dem hos sej, men de lämnade igen dem till sist. De klädde barnen grant, de var klädda i guld och silver helt och hållet. Kunde man då vara till reds, när man fick se barnet ute vid berget, och kasta en kniv eller en sax över det, då hade man frälsat det.
Sjukdom trollas i en tall.
En österbottning, Kronbacka kallad, bosatt i Finnström, vilken en längre tid legat svårt sjuk, botade sig själv genom att trolla värken på en tall. Tallen torkade inom kort. Den person, som sedan fällde densamma, högg sig ganska farligt i låret. Sedermera ha flere personer, som huggit i stubben, alla skadat sig mer eller mindre farligt.