Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så är påsken här
Nu så är påsken här
Påsk
Spann de i dymmeln, fick de ingen tur med det garnet. Om påsk skulle de korsa med rödkrita över alla dörrar, fönster och gluggar både på boningshuset och fähuset. Det hade de gjort på det torpet, vi flyttade till, men mamma förbjöd oss att göra det, för hon tyckte det var viber (= vidskepelse). Svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skära torsdag, långe fredag, påske afta. Långefredagsstryk. Ja, de tog ett ris och piskade barnen, och det gjorde de med korna med och då sa de åt dem, att de skulle vara snälla och lydiga. De fick inte hugga ved från onsdagen och till dess pås- ken var över, för de skulle inte få riktig framgång, om de gjorde det. De ville inte låna bort något i dömlevecka, för då kunde / den, som lånade det, ta nyttan. Om de lånade bort mjölk, kunde han ta nyttan av kon. De ville inte använda mjölk i hushållet långfredagen; de räknade på att de skulle få sjukdomar av den. Påskedan, om morron skulle de stå upp tidigt och se, hur solen dansa! I fastan skulle de inte ställa till baler och skoj, utan de skulle hålla sej ordentliga. De skulle inte använda knivar eller eggjärn på skärtors- dagen. Skar de sej då, så läkte det sej inte.
Påsk
Annanda´ påsk skulle ve körre valle mä fåra. Lamma skulle mä ut om de så va aldrig så små. Då hjälpte ente om dä va´snö på backen heller. De kalla detta att vara ute å jåta påskegömme.
Häxor
En gubbe i Fastorp i Tämta hade sett om påsk en kär- ing, som satt och kärnade i en bäck och tog andras grädde; hon drog till sej grädden, när hon kärnade i bäcken. Vervel skulle de spotta tre gånger i, annars blev de sjuka.
Hösthalvåret
När det regnar på "Petri Fäng", skall det bli grodder råg. När stubben bär hatt Andersmässe- natt, då skall snön ligga te varfer- dagsnatt. Anders slaskar, jul braskar. Jula sommar, påska venter (vinter).
Påsk
Man fick inte sprinna, rinna, baka eller laka till påsk, för då kom det ohyra i huset sedan. Och så skulle man gå runt om husen då ō sopa, ō sopa bort allt sådant där. Det var de där "dimladara", onsdag, torsdag, fredag ō lördag, som det var viktigt med.
Festeldar
Brasor tändes om påsk, de hade samlat ihop ris, farsturis, gammalt, o så där o la' det i stora högar. Men de elda på Peregrinus också, o det var nog den förnämsta elden. Då var ungdomen ute, o då skulle vargarna skrämmas bort.
Umgängesformer.
Till födelsedagar klädde de ut en flicka till brud i mina bar- naår, hon kom med presenter. Det var kamrater emellan. Och andra barn klädde ut sig till gamla gummor så ### de kun- de och till krokiga gubbar, när de gick till en kamrat, som hade födelsedag. Känner inte till påsk- eller pingstbrud.
Påskkäringar
Vid påsk var påskkä- ringarna i kyrktornet och skov, och detta skulle bli till smörja åt sopan eller glorakan eller sope- limmen (sopkvasten) som de red på. Sen hade påskkäringarna smörja i ett horn, och det hornet brukade de ha under en tilja i golvet. Men ingen annan fick se det hornet.
Påsk
En främmande människa som kom på besök påskafton fick inte gå in i lagårn. E här på ett ställe som kallas Slösa hade en kniv oppsatt över var ko, o ett stort tjärkors rita hon oppe över huvudet på var ko vid påsk.
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarte måndag, vita tisdag. -, -, -, pås- ka lorda' eller påskafta. Långfredagsriset var det tal om. Man skulle inte använda mjölk långfredagen - den skulle svetta ut eller vad det var. Påskafton på kvällen skulle man ha spjället stängt för påskkäringer. Påskeld brukade vi ha, men inte någon eld vid annat till- fälle.
Påsk
I Skephult skulle de inte hugga på kubben mellan dymle- onsdag mitt på dan och till påskafton, för då skulle korna bli halta. De skulle inte äta någon mjölk långafredag, för då skulle den värka ut på året. Ute i Halland hörde jag talas om, att ungdomen hade gått omkring och tiggt ägg om påsk, men den seden har aldrig varit här.
Häxor och trollkarlar
De, som var trollkunniga, kunde slå in en kniv på vilket ställe de ville och mjölka vilka kor de ville. Häxorna tog dagg på mid- sommarafton för att ta andras smör- och mjölktur. De hade daggen i en butelj och gav sina kor. Häxorna åkte opp genom skorstenen till Blåkulla på påsk.