Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så är påsken här
Nu så är påsken här
Vårhalvåret, påsk, lucia
Det var bra om "Parvlarna rusta". Gun- nel, det var Paulus´piga. De satte liar i sädesdråsarna på loftet i dymmelveckan. De fick inte spinna den tiden. De sa, att det inte gick att mala lusse malt, det var någon, som kom och höll kvarnen då.
Påsk. Rim på påskbrev.
1) "Sopa, raka jag dig sänder samt ett litet smörjehorn, Tag det upp med egna händer, smörjer du väl, så rider du fort till mofarns port. Där möter dig Kerstin och kapten som rir på oxer och andra på kor, men akta dina ben för stocker å sten, så att du inte blir halter å trillar som en valter å inte blir ### i hela vårt stift." 2) "Nu far jag till Blåkulla berg med kaffekokarn å ägg." / 3) "I påskekvällen när skotten knaller då rider käringarna till Häklefjäll." 4) "Jag satt i mitt kök, jag skalv å jag frös, mor kokte välling, far kokte gröt." 5) "Brått, brått till Blåkulla berg där dansen går så länge natten rår."
Påsk (övrig klokskap)
På påskeda'n skulle man kunna se i körka alla som hade vart te Blåkulla. Man skulle ha mä sej en vargestrupe å titta igenom på folke. Alle som då hade vare te Blåkulle vände de ryggen åt prästen.
Påsk (skrock) Häxor
På den tia häxene for te Blåkulla bruka de allti å samlas på ett ställe först inna de ga' sej iväg. Dä va' inte gott å få veta varifrå avfärden skulle ske men så var dä en som hade fått reda på att de skulle samlas i e kvarn. Han geck då dit å gömde sej men han va' nyfiken å velle gärna se hur de bar sej åt. Snart kom de allt dit den ena häxa efter den andra. En del kände han igen. När så alla hade komme dit kom "hornper" å skulle hämta dom hem te Blåkulla. Alla hade mä sej smörja å så nåt de skulle ri på. Innan de gav sej iväg la de sej / bredvid varandra i en lång rad. Hornper la' sej sen på den första å sen valtra han sej runt bortefter allihop. Han hade ett bälte om sej å på detta satt dä fullt mä filurar.
Påskekäringar (Påsk) Häxor
Dä va' en gammel gubbe som geck un- der namnet Sme'n. Han hörde påskekäringane ibland sa' han då de for i löfta. En gång hade de fare rakt över honom där han stod och pessat på honom.
Påskkäringar. Häxor. Påsk
För att fördriva påskakäringarna förbi skorstenen, kastade husmodern en koklöv eller annat av hornämne i den heta askan innan spjället stängdes, medan hon halvt sjungande sade: "Upp och far te Hälsingeland! Allestan mot men ingenstans, fram tess du kommer te Hälsingelann!" Man skulle hava ugnsträden inne dymmelveckan, så att ej Påskakäring- ar red av med dem, det troddes nemlingen de red på ett av ugnsträden till Blåkulla.
Jakt. Utomhusarbete. (Påsk)
Om de sköt nå't under jakten på långfreda'n skulle de ha tur hela å- ret.
Påskens sju dagar
Detta ska vi göra på påskdag nummer ett
Påsk n:o. 416
I Dömmelveckan var det vissa arbeten som inte fick göras Dömmelonsdag skulle all ved till året vara huggen för efter dena dag satt det en dymling i alt trä. n:o 416. Skärtorsdag fick ingen såga, hugga eller skära eller något som rev eller sarja, för om någon därav blev skadad så var det svårt att bota n:o 417 Långfredag fick ej förtäras mjölkmat för det värkte och rutna ut, " 418 Skärtorsdag och Påskafton kvällar fick ingen hava spjäll öppet efter solens nedgång, för då var Häxorna på väg till och från Blåkulla Och fick de se nån skorsten öppen så kunde det hända att de kom nerdansande i den till spisen, för de ville ha tag i barn att taga med till blåkulla. n:o. ? Förr var det almänt att barn och ungdom Påskafton hägg och drog tillsaman en hop ris av enbuskar o.d.l. på en kulle till Påskeld att tändas Påskafton kväll, för att skrämma Påskkäringar Häxor. med, och så skulle det skutas upp i lufteni tro att träffa nån Häxa.
Eldar (påsk, midsommar)
Påskevager fanns inte förr men messommersvager. Påskvager var det senare, men nu har de slutat med de också. Det har inte varit på flere år. (ber. Amandus Pettersson, Stocken, Morlanda, f. 1858) Påskefyr var inte så vanligt förr men messommersbloss eller messommersvaga. Men nu har de slutat opp med det, det har inte varit på flera år. De unge hade dragit ihop gamle tjärtunner på Saltholmsber- get på messommarsafton. Kom en opp på berget då, så långt man såg var det fullt med sådana bloss på höga berg runt ikring.
Påsken i skaldernas strofer
Om det Påskedag litet regna vill
Långfredag o påsk
Tidigt på långfreda- gens morron skulle de ge varann "långfredags- ris." De gick till andra gårdar också och smällde på varann lite med björkris. Tjärtunnor bru- kade de bränna på påskkvällen, och ibland sattes anjovisburkar runt om också, fyllda med tjära o lite tyg. Alla tjärtunnor, som blev för året, skulle / brännas då på påsk- kvällen.