Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Marknader
498. Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Midsommar
Majstång förekom inte före än på 1870-talet i denna socknen. Jag minns inte någon "majstång" tidigare. Då börja- de de sätta upp dansbanor, för det hade inte funnits så- dana heller förut. 1873 hade de satt upp en dansbana här i Ivarsbyn å den midsommaren var det som jag såg den första "majstången" i socknen. Den stången var målad med rödfärg i spiral hela vägen upp till top- pen. Buken var avskalad. Eljest var det en granstång. Han var nedsatt i en grop å stod mitt i dansbanan. Kransar av vildblommor å löv hade bundits å så hang krans efter krans hela vägen upp. Den största kran- sen ned, så blev de mindre undan för undan så att den översta kransen inte var mer än omkr 25 cm i diameter. Kransarna hang horisontalt. Minns inte att det var något i toppen på stången. Ungdomen / från gårdarna häromkring kom dit å dansade. Inne i stugan hängde man upp lövkvistar å blommor över allt där en kvist eller blomma fick plats. I Karlanda fanns en källa (på d.s.k. Karlanmon), som östervallingarna brukade fara till på midsommar. Det var bäst att besöka den midsommarkvällen. Det skulle vara "järnvatten" i den källan. De for dit å hämtade vatten med sig hem. Vid källan tvättade de sig å drack av vatt- net. Jag minns att mor å far var dit en midsommar. Det skulle vara så bra mot sjukdom. Var midsom- mar var det så mycket folk vid den källan. Kom det en riktigt syndig människa till den källan så stan- nade vattnet - å rann inte.
Midsommar
Midsommarafton var det så brått att gå i vallarna å plocka blommor och binda kransar. Band kransar av all slags blommor å hängde upp på väggarna inne i stugan. På skåpen lade vi blommor å löv. Vi sprang långa vägar för att vi skulle få fatt på lönnlöv, asklöv, rönnlöv och eke- löv. Ty sådant löv skulle det vara på midsommar. Kvistar sat- tes här och där utefter väggarna och i taket. Så repade vi löv å strödde på golvet. Majstång hade vi inte. På Svaneholm klädde de 'mah- stång'. Den stod bredvid dansbanan. Den var lika lång som en flaggstång, så var hon virad med löv och blommor. Kan inte minnas att det var kors på den. Prosten Björkebaum hade klätt majstång för något år sedan. Men den hade kors. / Mor talade om att de var ute å 'drog dagg' på midsommarnatten. De hade en handduk å drog över gräset. När den var full med dagg, så vred de ur den i ett kärl. Den daggen förvara- des att ha som läkemedel. Det finns många slags blommor som är läkemedel i. Alla så- dana skulle plockas före midsommar. Efter den dagen var det för- sent, för då hade 'kraften' gått ur dem. 'Trefårrâ' växer på mossar. Den skulle man passa på att plocka av på midsom- marafton. Växten skulle torkas. Så kokades den sedan. Man drack den för 'hôveöre' (yrsel). Den skulle också vara bra mot matthet. Så grävde vi upp rötterna av 'hästblom- men'. Kokade å hällde i hästarna när de hade 'kvarka'. 'Malörten' skulle också tagas före midsommar, om den skulle ha kraft att hålla malen borta.
Tideräkning.
Tolfte veckan började de med den 12 april. Den sista veckan var om midsommar. De som var gamla, när jag var småpojk, rättade sig mycket efter detta. De började så havren i elfte veckan, om det var gott väder. Kornet sådde de i 5:te veckan. Potäter satte de, när de hade tid till det. Och hörfröet skulle de så i 7.de eller 6:te veckan. Hörfrös- dagarna var den 17 och 18. maj; det är allt i 7:e veckan.
Midsommardagg och midsommarkvast
Om de bada i midsommardaggen, blev de friska. Jag har så svullna fötter. Jag gick ut och gick i daggen nu om midsommar och då plocka jag alla sorters blommor och löv och koka och bada fötterna i. Jag satt länge med fötterna i vattnet. Annars har de sagt att det ska vara nio sorters blommor och nio sorters löv. Svullna' gick ner emellertid.
Midsommarfirande.
På midsommar lövades (björk och asp) såväl inne i stugan som på förstukvisten. Inne sattes unga träd i hörnen och kvistar under takbjälkarna. Majstång förekom, t.ex. på herrgården Sjögerås, där G.n. tjänade i många år. Den såg ut ungefär så här: Först gjorde man ringdans omkring majstången, sedan fortsatte man att dansa på logen.
Midsommar, vårhalvåret
Det har inte varit vanligt att man har badat före midsommar. Så man kan säga att midsommardagen har varit den första "badredagen". Uttryck för att bada: bade, löge; badvatten, lögvatten. D.v.s att man har kunnat bada inomhus före den tiden. Pingstdagen har varit första metredagen. Det har inte nappat före den dagen, har man trott. Och det tror de unga ännu i dag. Nät skulle man inte kunna utsätta i sjön förr än efter vaffernatta (vårfrunatten).
Majstång
På midsommar hade de majstång, det restes på vissa platser, här på Lund hade de. Den var klädd med kransar o löv o syrener. De största o grannaste träd de kom över tog de ner, granar för det mesta. Man dansade mid- sommarkvällen o mid- sommardagen, o så länge stången stod grön. Det stod sittbänkar invid där spelmännen satt.
Festeldar och nödeldar.
Om påsk och midsommar eldades på bergen. Det har varit så i all min tid. Det var barn och ungdom som stod för de eldarna. Tror att elden om midsom- markvällen är äldst. Det var den seden att en skulle elda. När det led mot den tiden så började pojkerna skaffa ihop bränsle. Det var ljung, buskar, halm och tjärtunnor. Ibland kunde en nöja sig med att resa ett halmkärv och tända det. Men en eld skulle en ha.
Midsommar
Vid midsommar restes en stång vid bondgårdarna här. Den brukade vara 8 à 9 m. lång, o den kläddes med björklöv o blåklint, o kransar hängde ner från den. Det var en tvärarm en m. ner från toppen, o på den hängde man kransar o även här o var på stången. Sen dansa man kring den, o så dansa man på en loge.
Tideräkning
Den 13:de veckan gick in (ut) den 6:te april, efter den- na beräknades tiden för sådden av olika sädeslag. Början gjordes med vårrågen, som skulle sås då. Veckan före midsommar kunde man inte så. Den beräk- nades i tidräkningen lika med 0 d.v.s. "ingen vecka", men det kunde hända, om det varit mycket sen vår, att någon ändå sådde korn och kunde skryta med: "Jag sådde, då det ingen vecka var men fick ändå skörd.
Midsommardagg och midsommarkvast
Hade de sjukdomar, t. ex. skabb, då var det bra att kulta sej i daggen om midsommar. Så skulle de ta vara på nio sorters blommor och göra nio kvastar och binda ihop dem och sova på den kvasten om natten. Vad de drömde då, skulle slå in. Vi har plockat en sådan kvast midsommarafton sent på kvällen. Det skulle vara läkemedel till alltingen. Blommorna är bäst vid den tiden.
Lapparnas kyrkoförhållanden
Två gånger på året hade lapparna kyrkhelg. Det var i Storsjö kapell. Ena gången var det 2 veckor före midsommar eller 2 veckor efter midsommar. Det berodde på hur prästen hade tid. Han skulle vara både i Tännäs och Vemdal och Ljusnedal och Storsjö. Den andra gelgen var på hösten, 2 veckor före Mikaeli eller 2 veckor efter Mikaeli. Då var det gudstjänst och begravning och bröllop och barndop. Det hände nog att barnen var så stor, att dom tog i prästkragen också. Och vantar på händerna! Ja Herre Gud, då det var så kallt! Dom som var död hade man fört till Storsjö strax, men dom begrovs bara då det var helg. På vintern körde man dit dem med renar. På våren, då det var dåligt före, fick man dra dem själv, och på sommarn köra med häst och släpa. Men min mamma och pappa dom är begraven vid Ljusnedals kyrka. Jag var två år då mamma dog. Hon fraktades dit med renar.