KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Troll & Bergtagning
Landskap
Visar 12 av 2413 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Bergtagen

En dräng Johannes Torbjörnsson i Maröd var ute en kväll för leta efter hästar. Han kom intet igen förän om en två tre dagar men då var han litet underlig och velig, och blef ej heller fullt återstäldt, såsom han varet förut blef han aldrig. Det troddes att drängen varet berg- tagen vid Ommarne, en grotta å Hällebäcks utmark der det påstods att trollen hade sitt tillhåll.

Trollpankaka (Häxor)

Det var på ett ställe en ko hade kalvat så skulle de baka Råmjölks- pannkaka När de skulle ta ut kakan ur ommen så var det koskit i pannan Då sa pigan nu har trollen vart å tatt pannkaka å lagt skit i stället Nästa gång di baka tog piga i koskiten först, förut hade de tatt i kalven. Nu blev det riktig pankaka Då sa trollkäringa .. Du rå inte fölat i första du mi tös För nu hade trollena inte någon makt

Drakar, ormar

Hjulorm. Det var en gubbe, som kom till Normlösa; där hade de så gott om ormar då, men han sa', att socknen skulle heta Ormlösa här efter. Han skulle kunna trolla bort ormarna, bara de lovade, att det inte fanns någon hjulorm. Han tände upp en eld och ställde sej och skreva' framför elden, och det kom så många ormar och rann under honom in i elden. Men till slut kom en hjulorm och tog gubben med sig åt bra- san. Drake flög i luften – elddrake.

Påsk

Påskkäringarna reste om torsdag middag och kom tillbaka påskadags morgon. – Under dymmeldagarna skulle det sitta stål i alla dörrar, för att inte påskakäringarna skulle komma in till folk och fä. Hos bönderna satte de gamla knivar och liar i sädrösarna under de tre dagarna. Allt som gick runt var förbjudet då. Man fick inte köra eller spinna. – Om någon granne ville låna smör en av de dagarna, så var man säker på att han ville trolla, så att det blev något galet för en.

Skogsväsen

Det var en som kom ut för Järnbergafrua. Han stod och brände tjära och frua kom till honom. Hon var så ståtelig framtill, men när hon vände sej om, var hon som ett stort baketråg. Då slängde han en skopa tjära efter henne, och hon sprang och skrek: "Själver slog te mej mä ena skopa tjära i baken." (Vet ej om att hon fick något svar). – Det var la ena skogsfru. Det är åskan som har döat ut sånt där. (Har aldrig hört talas om troll eller sjörå här.)

Trollar till sig kitteln

Jag har hört berättas om en lapp som bruka spå [trolla], och han var ner på lanne nånstans och köpte en stor kittel och skulle ha han opp till fjället. Men hur skulle han få den dit? Ja, det var inte alls farligt. Han som hade sålt den skulle ställa den på bron, sa lappen. Det var visst nån viss dag, men det minns jag inte. Och första taget hade det smullit till i han, och andra kvällen hade den rörts åstad, men tredje kvällen då hade det burit iväg med den i luften.

Djur

”Skrea” var en hel hop maskar som höll i varandra. Det var maskar av flera slag alldeles ihoptvinnade. Hon kröp så smått. En bruka säga: ”Se’n som skrea”. Hon hade lycka med sig dit hon kom. Det var någon som trolla bort vargarna. Han tog tre vargar och märkte och visade bort dem. En av dessa kom till Norge. Finnarna var rädda för vargarna, de som annat folk. Vargen kom och rev sönder boskapen.

Om kloka

Det vet jag väl, att de rår med trolla. Som uppåt Norget, när knektarna var ute, ock det var en härifrån, som hade en däroppe, som han höll sig till. Ock när de skulle till att resa, så sa hon, att hon ville ha ett hår av honom: Men se han var så illslipad, så han gav hänne ett hår ur ränseln. Ock när de hade gett sig av ock var komna mitt på sjön, så rök ränseln ock påsen sin väg. Ock det är väl säkert, att om hon hade fått det av honom, så hade han allt rukit av. För de är leda med sådant däruppe.

Troll

En bondhustru hade bryggat. Då kom ett troll och ville låna hela karet med dricka. Hustrun ville inte släppa till det, men trollet tog det likaväl. Några dar efteråt kom trollet tillbaka och hade med sej ett ännu större kar med ännu bättre dricka i, än det hon hade lånat, och sa: "Smi upp gjolen och bränn upp karet, för karet är gjort i Bölum och ingen känner sitt igen i kölum."

Troll

Två karlar kom från stan. Vid Portakärret satt en hop troll och åt ur en stekpanna. Den ene såg dem inte, och han trampade mitt i stekpannan. Den andre såg alltsammans, för han var i syne. Han gick till den förre dagen efter och frågade: "Hur står det till med dej i dag?" "Åh, ja har så ont i ena benet", svarade den. "Ja undra på det, du trampade ju i trollenas stekpanna, och jag såg, att de högg till dej med en stor kniv!"

Människor hållas fångna av rån.

Människor kunde även bliva bergtagna. Då en gosse i Övermark var ute på bärplockning, gick han vilse. Gossen gick i skogen en stund, till sist träffade han ett troll, som liknade en kvinna. Trollet tog honom med sig, och de gingo över åkrar och äng. Dikena voro för breda för gossen att hoppa över, men med tillhjälp av hennes käpp kom han över dem. I tre dagar måste han vara hos trollet, innan han slapp hem.

Trolleri med djuren

Jag hade en moster som kunde trolla. Hon klippte ur alla svarta prickar ur gamla almanackor, "nya" de kallar. Ja' fråga mi mor va' ho skulle ha dem till. "Tyst pojk, dä begriper inte du," sa mor. Men sen fråga ja moster, å då sa' ho att när e ko inte tog säj mä kalv så blanda' ho in "nya" i en deg å gav åt kon.

« Föregående Sida 80 av 202 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR