Karl XII:s likfärd inleddes efter att den svenske kungen stupat den 30 november 1718 vid belägringen av fästningen Fredrikstens fästning i det norska Halden. Kungens död, som till slut satte punkt för det karolinskaväldets stormaktstidsambitioner, ledde till en snabb och hemligförd reträtt ur Norge. Likfärden förde kungen genom ett kargt och vintermörkt landskap tillbaka över gränsen till Sverige.

Själva transporten av liket skedde under svåra förhållanden. Stoftet balsamerades provisoriskt och lagdes i en kista som färdades på vagn genom Bohuslän. Längs vägen mot Uddevalla och vidare söderut kantades färden av ett sörjande och samtidigt skrämt folkrapport. Ett flertal traditioner och platser i landskapet har sedan dess förknippats med liktåget, där myter och lokalhistoriska sägner ofta blandats med de hårda historiska fakta som präglade det svenska imperiets slutskede.

Fälttåget och den efterföljande likfärden kom att spela en central roll i den historiska minneskulturen kring Karl XII. Händelsen markerar slutet på stora nordiska kriget och inledningen på frihetstiden i Sverige. Furstens kvarlevor fördes slutligen till Riddarholmskyrkan i Stockholm, där hans sarkofag alltjämt vilar i Karl XII:s gravkor.

Idag kan besökare i Bohuslän följa delar av den historiska färdvägen genom landskapet, där minnesstenar och informationsskyltar på flera platser uppmärksammar det dramatiska tåget i december 1718. Områden kring gränsbygden och de gamla gästgiverierna bär fortfarande på minnen från den nattliga karolinska reträtten.