Platsen kallas i folkmun för Det heliga landet och utgör ett av de mest koncentrerade och konstnärligt uttrycksfulla hällristningsområdena i det av Unesco utsedda världsarvet i Tanum. Under bronsåldern låg dessa hällar i direkt anslutning till havsvikar, där bronsåldersmänniskorna samlades för att utföra rituella handlingar, segla ut på kultiska färder och manifestera sin världsbild genom inhuggningar i den flacka bohuslänska graniten.

Motiven på hällarna präglas av stora skepp med bemanning, skålgropar, hästar, vagnar samt människor i olika ställningar, ofta tolkade som gudaavbildningar eller prästerskap i extas. Särskilt framträdande är de så kallade lurblåsarna och de storslagna skeppssymbolerna som vittnar om ett omfattande maritimt nätverk och religiösa föreställningar kopplade till solens gång över himlavalvet. Arkeologiska undersökningar i regionen har påvisat talrika lämningar efter boplatser och bronsåldersgravar som förstärker intrycket av ett sakralt landskap.

Det som idag möter besökaren är ett öppet jordbrukslandskap omgivet av skogklädda bergsryggar där de rödmyrade hällarna tydligt träder fram. Under århundradenas lopp har hällristningarna varit föremål för både folklig vördnad och vetenskaplig dokumentation, initierad av pionjärer som Gustaf Hallström. Platsen bär vittnesbörd om en förhistorisk tro där havet, berget och himlen smälte samman i riter som präglade hela det nordiska bronsålderssamhället.

För den nutida resenären erbjuder Det heliga landet en djup dykning i bronsålderns kosmologi. Med närheten till Vitlycke museum kan besökaren få både pedagogisk vägledning och en djupare förståelse för de ristare som bar upp denna rika hällristningstradition längs Bohuskusten.