Medan kvinnor i Mälardalen, Danmark och Norge bar ovala spännbucklor för att fästa hängselkjolen, utvecklade Gotland under vikingatiden en helt unik dräkt- och smyckekonst. I centrum stod det dosformiga spännet – ett kupolformat bronsmonument i miniatyr som bars mitt på bröstet som dräktens kronjuvel.

Formen: En tredimensionell skulptur

• Spännet är runt och ihåligt, format som en liten rund ask eller välvd klocka, ofta 6–9 cm i diameter och 4–6 cm högt.
• På ovansidan reser sig en rund mittbula och fyra mindre sidobulor som delar in spännet i fyra geometriska fält – en kosmologisk fyrdelning av världen.
• Ytan är täckt av en pulserande, tredimensionell djurornamentik där klor, huvuden, gripar och bandformade kroppar griper tag i varandra och i ramverket (gripdjursstil / Borrestil).

Mästargjutning med förlorad vaxform (Cire perdue)

1. Vaxmodellering: Gjutarmästaren skar ut ornamentiken för hand i bivax med otrolig precision.
2. Gjutform i lera: Modellen bakades in i finaste slamulerad lera och brändes, varvid vaxet smälte ut.
3. Bronsgjutning: Smält brons hälldes i formen. Eftersom formen måste slås sönder för att få ut spännet var varje enskilt spänne ett unikt originalarbete.
4. Efterbehandling: Det gjutna spännet förgylldes med eldförgyllning (kvicksilver och guld), mejslades rent och lades ibland in med silvertråd och svart niello (svavel-silverlegering).

Mytologisk innebörd och stormannastatus

Bärarinnan av ett förgyllt dosformigt spänne var gårdens härskarinna, husfrun med nycklarna till skattkammaren och förråden, och smycket symboliserade Gotlands position som Östersjöns rikaste handelscentrum.

Samlingen av dosformiga spännen i Skattkammaren på Gotlands Museum i Visby räknas till de främsta bevarade metallskatterna från europeisk tidig medeltid.