Moraklocka
Tillverkningen av moraklockor tog sin början i byn Östnor utanför Mora under slutet av 1600-talet och växte under 1700- och 1800-talen till en omfattande hemslöjd. Enligt traditionen startade urmakartraditionen efter att en skadad tysk skeppsklocka eller ett ur reparerats av lokala förmågor som sedan utvecklade egna metoder. Klockorna tillverkades ofta i delad form där urverken gjordes av skickliga smeder och urmakare, medan träfodralen snidades av bygdens träsnidare. Kännetecknande för moraklockan är dess långsmala, svängda kropp och ofta svulstiga buktform, som målades i varierande färgställningar – ibland med ståtliga kurbitsmålningar, dateringar och initialer för brudparet som beställt uret. Urverken bär ofta mästarnas signaturer, där initialer som 'H:S:S' (Hans Sundström) eller andra välkända släktnamn från Mora vittnar om en hög hantverksskicklighet. Idag förvaras och visas många av dessa praktfulla ur på hembygdsgårdar, Dalarnas museum samt i privata samlingar världen över, där de hyllas som mästerverk inom svenskt allmogehantverk.
Moraklocka i dåtid och nutid
Hur det var då: Skildringar från Moraklocka
Levande ögonvittnesskildringar av forntidens vardagsliv, lokala sägner, kända brott & konflikter och folkminnen från bygden.
Inga skildringar nedtecknade vid Moraklocka än
Hur såg vardagen och dofterna ut vid platsen för tusen år sedan? Finns det gamla sägner om jättar eller källor? Återskapa en levande historisk skildring utifrån arkeologiska källor eller dela med dig av din egen kunskap.
Sägner & föreställningar från Dalarna
Fotografier & arkivbilder från Moraklocka
Historiska vyer, utgrävningar och vykort från museer och öppna samlingar.
Inga arkivbilder uppladdade än
Sök i Riksantikvarieämbetets kulturarvsbild (KMB/ATA), Nordiska museet och öppna samlingar efter historiska fotografier från Moraklocka.
Besöksguide & Traditioner vid Moraklocka
Praktiska fälttips, vad du ska spana efter i detaljerna och årliga högtidsdagar.
Hämta praktiska fälttips inför besöket, vad du ska titta efter i detaljerna och hur platsen knyter an till våra idéhistoriska ämnen.
Källor, Litteratur & Gemenskap
Historiskt källmaterial samt lokala intressegrupper och historieberättare.
Bondeslöjd i Dalarna; Dalarnas museums arkivalier om urmakeri i Östnor; Sigurd Erixon: Svensk byggnadskultur