Gasklockan i stadsdelen Gullbergsvass uppfördes som en del av det nya gasverket i slutet av 1800-talet, närmare bestämt år 1899, för att möta stadens växande behov av gas för uppvärmning och belysning. Med sin imponerande höjd på 86 meter dominerade den stadsbilden och fungerade som en välkänd orienteringspunkt för både sjöfarare och stadsbor som anlände till Göteborg. Byggnaden ritades av arkitekter och ingenjörer som lät sig inspireras av tidens moderna industriella ideal, där funktion förenades med monumentala former.

Konstruktionen utgjordes av en jättelik stålcylindrisk klocka omgiven av en murad tegelfasad och en karakteristisk kupolformad takkonstruktion. Under decennierna bevittnade gasklockan stadens snabba omvandling från en befäst hamnstad till en modern industristad. Den skötte lagringen av stadsgas som användes i både hushåll och fabriker runtom i regionen, förvaltad av Göteborgs stad och dess kommunala energibolag.

När naturgasen och elen tog över energimarknaden under senare hälften av 1900-talet förlorade gasklockan sin ursprungliga funktion och stod under många år som ett tyst monument över industrialismens era. Byggnaden blev trots detta föremål för kulturhistoriskt intresse och konstnärliga ljusinstallationer. Trots intensiva protester från hembygdsvänner och arkitekturhistoriker beslutades det att byggnaden skulle rivas för att ge plats åt Västlänkens utbyggnad och nya stadsdelar, och rivningen fullbordades år 2015.

Idag lever minnet av den ståtliga gasklockan kvar i fotografier, arkivhandlingar och i göteborgarnas kollektiva medvetande. Den betraktas numera som en symbol för det tidiga 1900-talets tekniska ambitioner i Västsverige. De som intresserar sig för industriminnen kan söka i Göteborgs stadsarkiv för att finna ritningar och handlingar som dokumenterar detta jättelika byggnadsverk.