Brahe är en ursprungligen svensk frälseätt som kan spåras till Småland under tidigt 1300-tal. Ätten spelade en central roll i rikets styrelse och adliga hierarki under flera århundraden. Bland dess tidiga medlemmar märks stormän som deltog aktivt i den nordiska politiken och i striderna kring unionstiden, där lojaliteterna ofta prövades mellan unionen och de inhemska kungarna.

Under 1500- och 1600-talen nådde ätten sin absoluta höjdpunkt i makt och inflytande. En av dess mest kända gestaltningar var Per Brahe d.ä., som bland annat var riksdrots och grundade Gränna stad samt låt uppföra praktfulla slott som Visingsborg på Visingsö. Hans sonson, greve Per Brahe d.y., blev en av Sveriges främsta statsbyggare och generalguvernör över Finland, där han grundade flera städer och gynnade kulturen och utbildningsväsendet med sitt berömda valspråk "Gud med oss, min fädernnes och min ock trogna arvedel".

Ättens heraldiska vapen utgjordes av två uppväxande svarta vingar på ett gyllene fält eller ett delat sköldemärke, vilket vittnar om dess gamla frälseursprung. Flertalet medlemmar innehade de högsta ämbetena i det svenska riksrådet och knäböjde vid konungars sida. Genom strategiska giftermål, inte minst medlemmar nära Wasaätten, befäste de sin ställning som en av landets ledande grevliga familjer.

Med Abraham Brahe och senare ättens sista manliga gren dog namnet ut i Sverige på svärdssidan år 1930, då greve Magnus Brahe avled på Skokloster slott, vilket därmed slöt en stolt och mäktig epok i svensk historia. Ättens rika arkiv och kulturskatter vårdas i dag på flera historiska platser och museer som minner om deras storhetstid.