Bakom de tjocka fästningsmurarna på Karlsten vid Marstrand och på Långholmens fängelse i Stockholm samlades under seklerna några av den svenska historiens mest mytomspunna och tragiska människoöden.

Fångrullorna – en unik historisk personakt

När en fånge anlände till en fästning eller ett länscellfängelse upprättades en fångrulla. Fångvården var föregångare i att dokumentera mänskliga kännetecken med mikroskopisk noggrannhet:

• Signalement: Längd, kroppsbyggnad, hårfärg, ögonfärg, ansiktsform och hudfärg.
• Särskilda kännetecken: Ärr efter koppor, spöstraff, brutna ben, förlorade tänder och de allra tidigaste dokumenterade sjömanstatueringarna i Sverige.
• Fotografier från 1860-talet: Fångvården var bland de första i landet att fotografera de intagna. Dessa porträtt – ofta med nummerbricka eller fångmössa – finns bevarade i Riksarkivet och bjuder på ett oerhört starkt möte öga mot öga med 1800-talets människor.

Lasse-Maja och fästningslivet

Den mest kände fången på Karlstens fästning var Lars Molin (Lasse-Maja), mästertjuven som under åratal gäckade länsmännen genom att klä ut sig i kvinnokläder.

• Dömdes till livstids fästningsarbete 1813 efter en fräck kyrkstöld i Järfälla kyrka.
• På Karlsten utnyttjade Lasse-Maja sina färdigheter som kock och underhållare för fästningskommendanten och societeten som besökte Marstrand, och benådades slutligen 1838 av Karl XIV Johan.

Spinnhusen för kvinnor

Kvinnor som dömdes för lösdriveri, tiggeri, barnamord eller upprepad stöld skickades till spinnhusen – som Norrmalms spinnhus i Stockholm eller Gullbergsbro i Göteborg. Där tvingades de arbeta från gryning till skymning med att karda och spinna ull och lin i dammiga, kalla salar under sträng uppsikt.