Johan Peter Molin föddes i Göteborg och växte upp under enkla förhållanden. Hans konstnärliga talang uppmärksammades tidigt, och han kom att utbilda sig till skulptör.

Efter studier i hemlandet begav han sig ut i Europa för vidareutbildning. Han tillbringade flera år i Köpenhamn där han influerades av den framstående bildhuggaren Herman Wilhelm Bissen.

Senare bar resan till Italien och Rom, vilket var den tidens obligatoriska vallfärdort för klassiskt skolade konstnärer. Där fördjupade han sina kunskaper i antikens skulptur och formlära.

Genombrottet kom med det mästerliga verket Bältesspännarna, som skapades under 1840-talet och senare göts i brons. Skulpturen visar två nordiska kämpar som är bundna till varandra med ett livstycke för att utkämpa en duell på liv och död.

Molin var verksam som professor vid Kungliga Akademien för de Fria Konsterna i Stockholm. Hans verk speglar den skandinaviska nationalromantikens intresse för fornnordiska motiv och historiska gestalter.

Bland hans mest kända offentliga verk märks den monumentala statyn över Karl XII vid Kungsträdgården i Stockholm. Den avtäcks högtidligen år 1868 på kungens dödsdag och blev en central samlingspunkt för nationalromantiska yttringar.

Johan Peter Molin avled år 1873 efter en tids sjukdom. Hans konstnärliga gärning lade en viktig grund för det sena 1800-talets svenska skulpturkonst.