Abraham Kristiernsson Leijonhufvud föddes år 1512 som son till Kristiern Johansson och Leijonhufvud. Hans släkt tillhörde den svenska högfrälsetiden under tidigt 1500-tal och hade storpolitisk inverkan.

Han växte upp under en period av omfattande politisk omdaning i Sverige, då Gustav Vasa konsoliderade sin makt och bröt med Katolska kyrkan. Släkten Leijonhufvud kom att stå monarken nära, inte minst genom drottning Margareta Leijonhufvud som var Abrahams syster.

Abraham Kristiernsson utnämndes till riksråd och anlitades ofta av kronan för viktiga diplomatiska och administrativa uppdrag. Hans position gjorde honom till en central aktör vid hovet och i rikets styrelse under Vasatiden.

Genom sin ställning deltog han i tidens invecklade maktspel, där lojalitet mot kungen ständigt vägdes mot adelsståndets självständighet och ekonomiska intressen. Han kom att verka under en tid då relationerna mellan frälset och Vasadynastien prövades av upprepade oroligheter.

Han avled år 1556 och efterlämnade ett eftermäle som en inflytelserik adelsman i den svenska centralförvaltningens barndom. Hans liv speglar högfrälsets villkor och nära kopplingar till kungamakten under reformationens tidevarv i Sverige.