Transkriberad uppteckning

Mjölkahare var det en käring här i trakten, som hade. De var rasande på att de aldrig rådde med att skjuta den haren. Men så hittade de på att ta något, som hade varit med vid vigseln, jag tror det var en hysk, och lägga i bössan, och se'n sköt de haren. Det blev bara några solv och stickor, som var brända i bägge ändar. Trollsmör blev det på gammalt trä, när det hade regnat mycket. Det var de så rädda för – de skrapade upp det och bar bort det. Nej, de kastade det inte på elden.