Transkriberad uppteckning

I St. Kil har det varit "tomter" förr i tiden. Det var på den tiden som far åt ###### ####### där. Å så bodde min mor å far där. Å far påstod alldeles bestämt att det fanns "små gubbar" där. För flera gånger hörde de att korna voro lösa på natten å att de höllo på att stångas. Men när de kom till lagården, så var allt som det skulle vara. Korna låg å vilade. En gång hörde han att lagårdsdörren slogs igen på natten. Han gick och såg efter, för han trodde att hon hade blåst upp, men när han kom dit, så var hon stängd å låst. På Sjövik hade det funnits tomtar. De voro till hjälp. De siktade allt mjöl som skulle siktas. Så skulle husbonden göra väl mot dem, så han lät sy nya klä- der åt dem. Men när de hade fått dem, så kom en tomte fram å sa: "Lull, lull, grann gôsse sekter / inte mjöl mer". Tomten skulle ha alla smulor som föll från jul- bordet. En fick inte ta upp sådana smulor. Så hade mor å far för sig. Det blev inte bra om en tog upp dem. Bara en var god mot tomten, så var han god.