KORPSKRIFTEN

...
Meny

Renlighet. Hemmet

Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det fanns gamla gubbar och gummor som inte tvätta- de sig mer än två gånger om året - jul och midsommar. Å då sköljde de av ansiktet litet. Men i vanliga fall så tvättade de sig en gång i veckan. Ungdomen brukade ju tvätta sig på lördagskvällen och även en del av de äldre eljes brukade de äldre vänta tills på söndagen och då tvättades även barnen. Det var mor i huset som fick hjälpa till att tvätta både barnen och männen. Och skulle de kammas, så var det allt hon som fick göra det. Karlarna kunde inte förmå sig att tvätta nacken och håret, om inte husmo- dern gjorde det, så fick det vara. De hade den vanan med sig från det de var barn. Tvättningen före jul var mer ingående än före en vanlig helgdag. För till jul ville de allt var riktigt rena. Och på sommaren tvättade de sig bättre än på vintern, för då var det bättre efter vatten / å så var det ju inte kallt. På vintern kunde de låta bli att tvätta sig, för att det var kallt. Då brukade de vanligen vär- ma "tvättvattnet". Kamning blev det inte mer än om de skulle gå bort, t.ex. åt kyrkan eller kalas. De hade så dåligt med kammar i forna tider. Det var inte annat än en mässingskam eller horn - el träkam.

Socken Åmåls
Landskap Dalsland
Härad Tössbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Renlighet. Hemmet

Fler sägner från Dalsland

Se alla i Dalsland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //