Transkriberad uppteckning

I forna tider började de att "stöka" med det som skulle vara till jul en tre veckor före jul. Ja det kunde börjas ännu tidigare för det skulle vara malt att brygga "juldricka" av å det fick en ju börja att ställe med i god tid, så att en fick bra "juldric- ka". Så var det slakten. Det skulle vara slak- tat, så att en hade litet gott av grisen att äta på "lusseotta". Det tog flera dagar innan en fick korven gjord, för det var att sitta och hacka all korvmat i en "hackeho". Det gick inte fort det. Det fanns inga köttkvarnar den tiden. Så var det ljusstöp- ningen. En stöpte så många ljus som en hade talg till. De som hade mycken talg, stöpte ljus så att de hade för hela vintern. bakningen och städningen gömdes till närmast jul. Först bakning / och sedan städning. Och när en kom fram till "dan före dôppredan", så skurades det sista golvet för en ville att det skulle vara skurat när julafton kom. Å de som inte hade skurat då, så gjorde de det på julaftons morgon. Men det var ett stort göra med rengöringen, för golvet hade blivit väldigt svart och eländigt efter allt stök och så kanske en inte brydde sig om att skura de sista fjorton dagarna fö- re jul, för det tjänade måttligt till när en skulle hålla på och söla. På julaftons morgon gick en upp tidigt och började med de sysslor som skulle göras den dagen. Vatten, ved, potatis, rötter skulle in, så att en slapp att gå ef- ter något på juldagen. Allting skulle vara fint och iordning till tretiden. Vid tvåtiden på dagen sattes "julneka" upp. Och när den var uppsatt räknade de på att det var jul och sedan gjorde inte karlarna något mer utan de gick in å dop- pade i grytan. Julafton kallades för "dôppredan". Men de hade haft halm på golvet också, för den / skulle barnen ligga och tumla sig i. Det tyckte de var så roligt, när den halmen kom in. Å den fick de ligga på under julnatten om de ville. Någon särskild middagsmat fick en inte den dagen. En skulle reda sig på det som en doppade i gry- tan. Litet senare fick vi kaffe å bröd å ost. Det tog en lång tid av kvällen att tvätta sig å göra sig fin. För en skulle tvätta sig bättre den kväl- len än vanligt. Far tog in ett stort kar å mor värmde vatten i storspisen å slog i karet, å där skulle en nu tvätta sig. De äldre tvättade sig in- te över hela kroppen, men barnen skulle i vatt- net riktigt. Å det var mor som fick tvätta dem å ställa så att de fick rent på sig. På denna orten har det varit fattigt, så det blev inte så mycket nytt att ta på sig, men rent skul- le det i alla fall vara. Far tog på sig en vit, ren skjorta å mor tog på sig ren särk. Å när detta var gjort, så lades alla gamla paltor un- dan å karet togs ut och vattnet slogs ur / för att det inte skulle stå å frysa fast i karet. Klockan sju satte mor på fisk- och grötgrytan å så fick vi äta "julkväll" ett par timmar däref- ter. Det var inte annat än vitfisk, potatis o risgrynsgröt. Medan vi åt julkvällen, så brann en brasa i spisen. Ingen fick gå och röra i el- den eller askan, för en skulle se efter om det var några spår i spisen på morgonen.