Transkriberad uppteckning

I Bjurtjärnet, en halv mil från Åmål, ett djupt tjärn långt in i skogen fanns en stor orm. Han var så stor, att han låg långt upp i skogen och piskade med stjärten i tjärnet. En gammal gumma, som bodde vid tjärnet, hade sett honom. Och hennes fäder hade sett samma orm. Han bodde i tjärnet. Gumman sa, att det inte skulle finnas bott i tjärnet. Ingen hade vågat bada i det tjärnet för ormens skull. Han skulle vara blå- svart och stor som den största timmerstock. Karlar ha- de lagt sig i försåt och försökt skjuta honom, men det hade inte gått. När jag var barn, så var vi några som var till Tuveda- len och plockade bär. Då gick vi in till mor Maja. Hon följde med oss. Då kom det en orm rullande för- bi stugan. Mor Maja sa att det var hjulormen / som rullade förbi. När jag blev äldre, hörde jag de talade på att den vanliga huggormen skulle kun- na rulla ihop sig och rulla fram som ett hjul. Jag och en kamrat var i Örnässkogen en gång. Då kom vi på en orm som hade en lång, svart man på ryggen. han var minst två alnar lång. Han var tjock, var blåsvart och hade ett stort huvud. En gubbe, som fick se den, sade att det var en sjö- orm, som sjön hade kastat upp. Vi tog ormen i en klypa med oss till staden. Där fick en dol- tor se den och köpte den av oss.