Transkriberad uppteckning

På logarna spökade det och vid uthuset. Brukade lägga de döda på bår på logarna. Sen tyckte folk att de såg spöken där. Det var de döda som gick igen. Vid portgångarna här i staden var heller inte säkert än att de döda gick igen. Våra föräldrar tala om det. En skulle inte stå i en portgång om natten, för en kunde få se spöke. Många av de äldre hade varit ute för sådant. Det var sådana som inte levt nog länge, som spökade. Så kanske de inte fått med sig det de önskade. Somliga fick ju en hastig död och hann inte att göra reda för saker och ting. Det kunde vara något viktigt som den döde ville ställa till rätta. - En skulle ta mod till sig och tala till dem, så kom de inte tillbaka. På kyrkogården fick ingenting röras.