KORPSKRIFTEN

...
Meny

Stadstraditioner: Spökeri.

Berättare: Edgar Olsson (f. 1864)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Den stora spökplatsen i staden, där särskilt kvinnor och barn var mörkrädda om kvällarna, var vid Åmåls gam- la kyrka. Det var så många som hade hört orgelmusik inne i kyrkan mitt i natten. En svart hund gick från kyrkan ned till bryggan. Den hade många sett. Så var det svarta gestalter på kyrkogården. Det var de döda, som var uppe och spökade. - Kyrkogården går nu under benämningen gamla plantaget. Vid Näsviken, utanför staden, brukade det också spöka. Där brann ljus om nätterna. Ibland hördes buller och ####, ibland kom en stor ryttare på en vit häst. Ryttaren hade inget huvud. Det skulle vara spöken efter krigen här. Vid Gärdsbyn, utanför staden, spökade det också. Det var vid och på en loge. Det var en död som gick igen där.

Socken Åmåls
Landskap Dalsland
Härad Tössbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Stadstraditioner: Spökeri.

Fler sägner från Dalsland

Se alla i Dalsland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //