I de stadsdelar som ligga närmast den gamla kyrkan hade de ett spöke som kallades för kôrkesoa. Det var som en stor so som visade sig. Inte långt från kyrkan ligger en gammal smedja. Där påstods det att hon gjorde påhälsnigar ibland. När drottning Kristina hade grundlagt staden, så skic- kade hon dit hantverkare och köpmän. Förut var Åmål en marknadsplats och ingenting annat. År 1885 var konung Oskar II i Åmål. Till minne av det- ta besök lät man resa en sten på Kungsberget. Kungen skrev sitt namn på den. Stenen fraktades med dragare. Men när de hade kört ett slag, så gick ste- nen av i överänden. Då vågade man inte köra den längre utan sedan fick arbetarna på Berglagernas / verkstad bära den upp på berget. Det var mellan 200- 300 man. Utefter Åmålsviken ligger stora stenhögar. De kallades för jättekast av de gamle. Men det skall vara gam- la gravhögar. Det bodde jättar på holmarna utan- för staden. Det var dessa som hade slagits och kas- tat ihop stenarna. Galgbacken låg på Galgåsens norra sida.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
