Transkriberad uppteckning

Födelsedagar och namnsdagar firas mycket i sta- den nu för tiden. - Men bland den enklare klassen är inte bruket så gammalt. För en 30 år sedan var det knappast brukligt. En och annan 50-åring kunde kanske firas, men nu firas snart sagt alla 50- åringar bland alla klasser. Vissa namnsdagar var mer ihågkomna än andra. T.ex. Anna och namnsdagarna i d.s.k. "fruntimmersvec- kan". På manliga sidan sådana namn som Karl, Oskar, Vilhelm o.dyl. Namnsdagen var mest ihåg- kommen. Nu är födelsedagen den viktigaste. Man brukar samlas - d.v.s. släktingar, vänner och bekanta - och gå till den som fyller år och upp- vakta honom den dagen han fyller år. Bland mera högtstående personer brukas det mera så / att var och en uppvaktar för sig. Föreningar o.d. uppvakta genom en deputation. På kvällen eller någon dag efter bli de uppvaktande bjudna på kalas. Om man t.ex. ville fira fars eller mors namn eller födelsedag, så gjorde man sig före och satte fram den bästa stolen till bordet och så bjöd man på namnsdagskaffe el. om det var födelsedag - födelse- dagskaffe. Då lades duk på bordet och så kunde man fästa någon myrtenkvist i duken vid kaffekoppen. Så brukade en hurra den som fyllde år. Särskilt noga var man med att hissa barnen.