Transkriberad uppteckning

Vi luta med aska vår lutfisk. Men den låg inte i vatten hela tiden som man gör här söderut, utan den vattna- des sina dagar och sen fick den ligga ute i snön och frysa först på den ena sidan och sedan på den andra. Sen las den in på en hylla i kebre. När den skulle kokas, las den först i kallt vatten. Och den var lika god jämt. - I bättre hus hade de sina skinkor och korv. Man hade julgran förstås med grannlåt i av papper, som man gjort själv och ljus, som man stöpt själv. Man var noga med städningen till jul. Man hade hackat granris på golvet och klippris. Det var sånt som kallas ”slängor” här. Det klipptes fint och ströddes kring kakel- ugnar. Kakelugn och spis var fint vitlimmade. Det var före min tid man hade halm på golvet. På ett bröllop vet jag, att de en gång hade halm på golvet, / som de sedan bäddade syskonbädd i: utanför hade de gran- rismattor. Men sånt hade man jämt. Man la nytt till varje söndag. Man hade inga halmkronor men träkronor klädda med ris och grönt med stöpta ljus i. Man hade inga lampor på den tiden. - Man hade ingen julmarknad på lan- det. Det var inte heller någon julskyltning i kyrkstans affärer. Man gjorde inga stora arbeten mellan jul och 20:dagen. Ingen vävstol fick vara framme. – Var och en fick sin julhög. Det var kusar och pepparkaksgummor. – När de for till jullotta, hade de ljus i fönstren. Man drack julglögg, innan man for. Man hade bränn- vin i ett stort lerfat och russin och nejlikor i. Det tändes på och det brann grant. Barnen tyckte, att det var roligt. Det gjorde man andra gången också. – Man bota till jul i stora bykkaret eller i bad- stun. Det gjorde man dan före julafton, antar jag. – Julklapparna kastades in. Ingen tomte. – Efter 20:dagen togs allt arbete fram och sedan kom det igång igen.