Transkriberad uppteckning

Karlarbetet på vintern var att skära stickor. Det gjorde de ända till fettisdagen. Sedan höll de på med ve- den ute på backen. Och sedan skulle karlarna också tjära skidor och skor. Skidorna vallades inte på den tiden. Man begagnade skor av mjukt kalvskinn, och hade hö inne i dem. Man hade en låda full med träshö vid spisen alltid. Så tog man ur höet på kvällen och la det på spisplattan till nästa morgon, för man hade inte råd att skifta hö för varje dag. Såna sportskor, som finns nu för tiden, använde man inte förr. En del av karlar- na var ute på vinterkörning förstås. Mor satt vid spisen och höll på med sin stickstrumpa. Allt arbete tillgick utan lampa. Man fick ljus ifrån den stora brasan från den öppna spisen. På spisen hade man en stor gryta, där man kokade vällingen. / Ett höstarbete var också att väva vadmal, som skulle vara färdigt, till dess skräddaren kom och skulle sy allt, som skulle bli klart till jul. Ett annat höstarbete var tunnbrödsbaket. Det hade man en gång på våren också. (Se bröd!) Julbrodet bakades, så att det var färdigt till Annadagen. Det var jullimporna. Sedan skulle de ligga på den ena sidan i en vecka och på den andra i en vecka, så var de färdiga att ätas på jul. (Se jul!) Hur julslakten tillgick, vet jag inte så noga.