Transkriberad uppteckning

1. Benämning på bortbyting: Bortbyting, bytes- onge. 2. Byting var detsamma som bortbyting. Men om ett ovanligt litet barn kunde en säga: dä va allt en liten byting. Men då inte i den mening att det var en bortbyting. Va ä du för en liten byting, kun- de en fråga ett barn, som en inte kände till. 3. Det var allt tal om, att folk bytte till sig andras barn. Om di hade en vanskapt unge, så ville de bli av med den och då passade de på att byta när ing- en såg dem. Det skulle vara den förnäma klas- sen som hade sådant för sig. Tattare var en ock- så rädd för och zigenare, att de skule byta till sig barn eller rent av ta barn med sig. Men att trollen var farligast, det kom inte på tu / tal. Om barnet var ensamt ute i skogen och dagen el. om det lämnades ensamt om kvällen eller natten så kun- de trollen komma och ta det. Det var brukligt, att en in- te släckte elden i stugan, förrän barnet var döpt. Det var för att inte trollen skulle få makt med det. 4-7. Det barn som kom i stället var inte riktigt nor- malt. Så det var på detta en kunde se, att det var en bortbyting.