Transkriberad uppteckning

Det bodde troll uppe i Svalekullarna. De hade en tjur, som hette Ringvall. Så var det ett fruntimmer, som hade föresatt sej, att hon skulle ta den ringen, som tjuren hade i näsan. Hon hörde i luften, att den skulle vara varken mätt eller fastande, varken klädd eller oklädd, varken med säll- skap eller utan sällskap, som skulle kunna ta ringen. Hon hade ätit ett korn och hon hade en slöja om sej. (Hur det var med sällskapet glömde sagesmannen att berätta och förgät upptecknaren att efterfråga.) Hon kom till Svalekullarna och där gick tjuren i bet. Hon sprang fram och ryckte ringen ur näsan på honom. Sedan sprang hon till Forshälla kyrka. Tjuren kom efter henne. Hon stupade (= föll omkull) vid kyrke- muren, men i detsamma kastade hon ringen in på kyrkogår- den. Sedan kom hon själv upp och in på kyrkogården, innan / tjuren var framme. Tjuren hade inte makt till vigd jord, så han fick bli utanför. Ringen låg i botten under altartavlan i Fors- hälla, där har jag själv sett den. Den var av brons.