KORPSKRIFTEN

...
Meny

Födelse och dop

Berättare: Emilia Svensson (f. 1875)
Upptecknare: Carl-Martin Bergstrand

Transkriberad uppteckning

En havande kvinna skulle aldrig dricka ur ett spruc- ken kärl, för då blev barnet harmynt, och det skulle inte kunna hålla det våta. Hon fick inte hugga huvudet av en höna, inte titta ge- nom ett nyckelhål, inte se vådeld, inte bli rädd för något, inte ta sig på kinden, då hon fick se en råtta, inte vara besvärlig till humöret - barnet blev besvärligt. Hon fick inte stjäla och inte äta för mycket. Inte slå ihjäl en orm. Tittade hon genom nyckelskär, blev barnet skevögt. Badvattnet lade de en sax eller annat stål i. De slog inte ut det "i öppa luft" utan inomhus, t.ex. i ett skjul. Stoppnål i lindan brukade de ha och de la en bok ijäm- te barnet i vaggan, vanligen en psalmbok. De skulle bränna / ljus över barnet om nätterna, tills det var döpt. Gudmodern läste Fader vår och Välsignelsen över barnet, när hon gjorde det i ordning och skulle iväg med det till prästen, eljest kunde trolla byta bort det. Gudmodern hade sin man med sig, eller en annan karl, om hon ingen hade. Det skulle vara ordentligt folk. Hon aktade sig, så hon inte hade något i händerna, som hon kunde släppa, för då skulle barnet bli släpp- hänt. Hon fick inte prata med folk och inte kasta vat- ten, innan hon kom igen med barnet. När hon kom igen, lämnade hon barnet till modern och sa: "Ta´t i Guds namn, och Gud välsigne er!" De gav barnet fem eller tio kronor som faddergåva. Illa var kvinnan, tills hon gått i kyrkan. Under den tiden skulle hon inte få laga mat och inte ta någon i hand och inte gå någonstans eller visa sig. Hon blev friskare och starkare och fick ett annat humör så snart hon tagit prästen i hand och blivit "tagen i körke". Vet ej att någon fötts med segerhuva. / Förfäderna skulle uppkallas antingen med samma namn el- ler med namn med samma begynnelsebokstav. De brukade hitta något om barnens tänder och sätta in dem i väggen - för det var bara stockarna - och säga: "Ge mej en bentand i stället för en guldtand" Det var för att de ingen tandvärk skulle få. Man skulle inte kasta ut tänder. Vet inte, att man kastat tänder i elden.

Socken Forshälla
Landskap Bohuslän
Härad Inlands Fräkne hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Födelse och dop

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR