Halm hade vi inne vid jul. Den var i rummet, inte i köket. Den låg inne i fjorton dagar, å sedan såg den ut som hackelse. Ny halm tog vi in både nyår å trettene. Se, när det var barn i huset fick de snart ta ut den. Men var det bara två gamla, hände det allt att de hade den kvar än- da till påsk. De hade många jullekar för sej i julhalmen: 1) Hogge romp på krok: Det var två som la sej skaffötters. Sedan kroka de benen, å så sökte de få den andre över. 2) Slog Markus: Då band de för öga. Så höll de varandra i ena handen å slog varandra mä knytnävarna som var fria. Då skulle de böja sej, så den andre slog näven i golvet. Det var mest roligt för dom som såg på. 3) Rodde till Tyskland: Det var två stycken som satt på / golvet å hade var sin halmstropp. Å så lyfte de opp benen å slog varandra i rôva. 4) Tog jultyppa: De vred ihop utav halm tre ben. Den ställde de vid huvudet, å så slog de runt å tog den med fötterna, å så tillbaka. Julgran fanns i en å annan stuga när jag va barn. Det var små granar, men det var också sådana som sto på golvet å räckte nästan till taket. Ljus hade vi i, det kan en inte få nu. Någon halmkrona att hänga i taket har inte funnits här, inte vad jag sett åtminstone.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
