Transkriberad uppteckning

Det skulle finnas de som kunde trolla. Det var en som bodde på Röningen i Kville socken, Jonas i Röningen, som de hade för sig kunde. Min far tjänade dräng i Valeby här i Bottna, där hade de skurit en tjur. Och när de såg efter höll han på att förrinna. Min far fick rida till Röningen mitt i natten. Han talade om sitt ärende. ”Det är som det är, det är mitt i natten,” sa’ Jonas, ”jag skall komma fram på dagen.” När de kunde anta på Valeby att / far framfört sitt ärende så stannade blodet. Det var en som hette Stolpe som kom hit till Bottna. Jag vet inte var- ifrån han kom, men han språka’ stadsmål. Han gjorde brödkavlar och sån’t som hans käring sålde sen, och så trollade han för resten. Far kom dit en gång, och han funderade på en främmande man som låg där. Då berättade Stolpe att mannen varit alldeles ifrån sig för tand- värk. ”Men nu har jag stillat värken,” sa’ Stolpe, ”nu ligger han och sover, stackars man!” Men han / talade inte om hur han burit sig åt.