Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Om en fick mara i stallet eller lagården så skulle en gå till en "marbjörk" och ta ett "mar- bo" och hänga upp över djuren. "Marbo" var fullt med små kvistar som växte ihop runt, så det blev som ett stort klot. Om en skôbba djuret över ryggen med en sådan kvast så hade inte mara makt att ri. Hon kunde ge sig på folk också. Det var en skeppare som hade en fästmö här. Di påstod att så fort han inte var till henne när han var i land här, så blev han jämt bet för mara. Di sa' att det var hon /tösen/ som hang efter ho- nom. Di fick mara med sig på båtarna också. Mara ha blitt borte som så mö âne ont.
Rå
I somliga tjärnar (och skogar) är starkt rå. Det är inte lätt att få någon fisk i sådana tjärnar (#####). Skull det lyckas, måste man smyga sig dit i hemlighet, så att ingen annan människa har reda på, att man ärnar sig just till den tjärnen. Men kan man göra det fintligt, så kan man vara säker på att få rik fiskelycka.
Spöken
Vid den gamla Brunnsnäsvägen i Arnäs ligger en stor sten. Där hördes ofta om kvällarna ett barn gråta. Särskilt under mörka höstkvällar. Det troddes, att ett barn blivit mördat där.
Spöken
Här tala vi aldrig om gastar. Spöken kan man få höra talas om, men oftast heter det blott att den eller den ”går igen”. Spöken göra aldrig något ont. Men det är ju så, att folk bli rädda för dem. Det fanns för en tid sen två ’gampojkar’ 1) i Arnäs. De voro goda vänner och kommo överens om, att vilken av dem, som avlede först, skulle uppenbara sig för den efter- levande, såvida det var honom möjligt. Så dog en av dem. Han höll ord och visade sig för kamraten. Men denne blev så förskrämd, att han inte vågade tilltala spöket. Den döde kom igen gång på gång. Slutligen gick den efter- levande till prästen för att möjligen få veta, hur han skulle bära sig åt för att få fred. Prästen rådde honom att fråga _ 1) Gampojk, gammal ungkarl. / den döde, hur denne hade det, där han nu var. När han äntligen tog mod till sig och framställde frågan, svarade den döde: ”Dä ä klent, dä.” Sen for han av i ett eldsken, och kom inte igen mer. En döding visade sig ofta vid en rishög på Arnäs prästbol. Många blevo rent hjärtskrämda. Slutligen var det en karl, som tog och rev ut rishögen. Där fann han då en halvtömd brännvinsflaska. Det troddes, att den döde gömt flaskan i rishögen, medan han levde, och nu gick där och vaktade den. Sedan flaskan nu blev borta ur högen, försvann också spöket. En halvlapp bodde i en eländig stuga ett stycke bortom Stybbersmark 1). Hur det var, gick denne halvlappen en dag och hängde sig i en hölada. När man fann liket _ 1) By i Arnäs / fördes detta ned till kyrkbyn och lades in i likboden. Samma dag detta skedde, hade min (berättarens) far, som då tjänte dräng hos en bonde, varit i fjällskogen efter timmer. Det blev sent på kvällen. Då han körde förbi kyrkogården och likboden, såg han tydligt, hur den döde stod i dörren till boden. En annan gång kom samme man körande en kväll. Hästen tvärstannande. När drängen riktigt under- sökte saken, fann han att hästen hade blivit vänd helt om och stod alldeles bakfram i skaklarna. Det blev be- svärligt att få doningarna i ordning igen.
Spöken
Två karlar sutto vid stranden vid byn Våge i Själe- vad. Då sågo de båda två en kvinna, som med lugna steg gick rakt ut på vattnet (Örnsköldsviksfjärden), tills hon därute förstorades alltmer och småningom upplöstes i dimma. Folkskolläraren A. Norenius i Domsjö, Själevad, hade förlorat sin hustru. En natt någon tid efter hustruns död låg och sov. I samma rum låg också hans lilla dotter, Vera. Plötsligt vaknade de båda. Norenius såg då sin döda hustru stå vid sängen. Flickan såg henne också och utropade: ”Å, se mamma!” Då försvann den döda med ens.
Ormar
Om man får se en orm, och denne undslipper en, så att man inte hinner döda den, så skall på platsen, där ormen visade sig, lägga ett kors av två käppar, stickor e.d. Det slår då aldrig fel att inte ormen kommer tillbaka till samma plats dagen därpå. Då skall han dödas.
Kloka
En vis kan låta en annan person få se, vad denne önskar veta, i brännvin. Det skall den sökande ha med- fört till den vise. Där kan han då få se t.ex. vem som har stulit från honom, var förlorat gods finnes, var vilse- gångna kreatur finnas o.d. I byn Gransjö i Arnäs bor en klok (vis) Israel Sjödin (---). Lever än. Har ett mycket stort rykte för en mängd lyckade kurer. Botade allt slags sjukdom hos folk och fä. Förr skulle den som sökte honom alltid medhava en flaska brännvin. I denna såg Israel sjukdomens art och botemedel. På de senare åren har Israel övergivit denna metod men fortsätter ännu praktiken. Ofta expedieras från Örnsköldsviks apotek flera recept från Israel ensam, än från stadens trenne / läkare sammanlagt.
Magi: svartkonstbok
1. Det fanns de som hade svartkonstbok eller – som den heter här – svartbok (########). När en läste i den, kom det fram i tusendevis av små, små djävlar. Det var mest präster som hade svartboka. En dräng, som tjänte hos en präst, fick en gång fatt i svartboken, när prästen inte var hemma, och börja- de läsa. Det vimlade om honom av smådjävlar, och de skreko och frågade, vad de skulle göra. Drängen var alldeles översiggiven och visste inte vad han skulle ta sig till. Men så hittade han på råd. ”Lös upp alle knutarna i prästens not,” sa han. Då försvann hela svärmen, men de kommo igen på ögonblicket, ty det lilla arbetet var snart gjort. Och sen skulle de ha mer arbete, annars bleve det farligt för drängen. / Då släppte drängen en ####### och sa: ”Ta reda på den!” Så fick han lite fred igen. Men det dröjde inte länge förr än smådjävlarna kommo tillbaka och sa: ”Det går inte. Vi ha följt den genom sju kyrksocknar. Vi vill ha annat arbete.” Men drängen sa: ”Jag har inget annat arbete åt er, förr än detta blir färdigt.” Och sen blev han av med dem. _ 2. Det finns sju moseböcker, fast vi i bibeln inte ha mer än fem. De andra två ligga hos biskopen i Uppsala Och de äro fastlåsta med en kedja. Ty det skulle vara farligt, om vem som helst finge läsa dem. Där står om vitera, och om kuckel och om trolldom.
Läkekonst
Medel mot gulsot. Den sjuke skulle först ha i sig en dekokt på blommande Sedum (fetgräs). De gula blommorna gjorde dekokten gul. Därefter skulle patienten ta i tre löss (Kanske antalet var sju; det var i alla fall ettdera av de nu uppgivna). Lössen fingo ju tas i någon maträtt. Jag känner ett fall – för knappt tjugo år sen – då en ung kvinna, som fått gulsot, tog det obehagliga läkemedlet i åkerbärssylt. Sjukdomen upphörde strax efter, vad det då var som verkade.
Läkekonst: stämma blod
1. Strömnäs bruk ligger i Ådalen. En vinter på 1880-talet pågick skogsavverkning i brukets skogar. Därvid råkade en arbetare hugga sig illa, och man fruktade, att han skulle dö av blodförlust. En kamrat spände häst för en fram- kälke och körde i vildaste fart ned till byn, till en gubbe, som kunde stämma blod (#########). Gubben gick ut och gick bakom uthusen. Vad han gjorde där, fick budet inte se eller höra. Snart kom han in i stugan igen och sa: ”Nu är’e bra! Nu är’e inte falegt länger.” Budet tittade på klockan. När han kom tillbaka till skogen igen, visade det sig, att blodflödet slutat just vid samma klock- slag. Budet var en kusin till mig. Han är nu (1926) en 55 års karl. 2. Mot tandvärk: Gå bort, så går tandvärken bort!
Läkekonst: blåst vatten
Ett riktigt bra botemedel för alla slags sjukdomar var vatten, som man hade ”blåst i”. Det tillgick så. Man tog en flaska och sänkte ned den i vatten helt och hållet. När flaskan hunnit bli fylld av vattnet, korkade man den väl, men detta skulle ske under vatten, så att luften inte fick komma till. Sedan bar man flaskan till en smed. Han slog då vattnet i ”nån sotkopp han had där” och riktade så luftstrålen från blåsbälgen så att strålen råkade vattnet, och blåste 3 gånger. Sen dugde detta vatten mot lite av varje; särskilt var det bra mot utslag, eksem och värk. Den angripna kroppsdelen skulle baddas med det blåsta vattnet. Men där skulle en formel till. Den minns jag inte.
Läkekonst: jorddragning
Om ett barn hade fått riset (####, rakitis) skulle man ”dra” det. Draga barnet under en lösskuren jordtorva, som lyftes upp på mitten. Då skulle följande formel användas: ”Här kom en valbunden man. Hjälp den du Jesus, som kan.” _ Man kunde också draga barnet under en gärdsgård. _
Magi
Om man vill ha ”skott” av en krukväxt, som man råkar få se hos någon vänninna, så skall inte be om det. Då lever det inte. Man skall i hemlighet knipa av ett lämpligt skott och stjäla det. Sen det har slagit rot och börjat trivas, är det inte längre far- ligt att tala om det för den man tagit det från. Blir man erbjuden ett sådant ”skott” – utan att be om det – skall man inte tacka för det. Gör man det, så kan man vara säker på, att skottet dör.