Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Jul.
Om de gick avigt runt huset tre gånger jula natt och de inte såg alla vid bordet, så dog den, som fattades, under året. Och jula natt var allt vatten i åns och källor förvandlad till vin. Och jula da fick de inte sopa, för då sopade de ut jula. De so- pade ut välsignelsen för hela året.
Julseder
Man fick ej spinna under julen före trettondagen. Golvet var under julen betäckt med halm, denna inlades julafton samt låg kvar tils över annandagen. Jultyppa användes i ungdommens samt även i de äld- res lekar. Berättaren trodde att så kallade svarta ljus skulle stå på julbordet om julafton för de döda i familjen. Svarta ljus kallades sådana som efter att ha varit tända snart släkts.
Lucia. Julafton
Vet ej vilken dag som är lille julafton. Lille julafton firades förr inte på något särskilt sätt. Ej heller gav man gåvor då. Luciafirandet började ganska nyss i bygden. Känner ej till uttrycken "lussegubbar" eller "lussegetter". Vet inte när luciaseden med den vitklädda flickan med ljus i håret infördes. Har ej sett någon sådan flicka. Vet inte hur Lucia firades innan utklädseln till Luciabrud kom till. Vet inte om man ätit särskilt tidiga frukostar den dagen. När Hugo kom hit från Marstrand 1923, så förekom luciaseden med bara bjud- ning på kaffe och lussekattor, "dövelskattor" i Mar- strand. Men här visste man inte om den seden. Julgrisen brukade ej slaktas på någon bestämd dag. Uttrycket "svinottan" betyder mycket tidigt. / Det var då som julgrisen skulle slaktas. Kyndels- mässan har man inte firat här. Kanske för länge sedan. Man ansåg att julen tog slut Tjugondedag Knut. (L.U.F. 47) Vid eller strax före jul är dagen kortast. Dagen efter säger man: "I da har dan längt sej me ett kocke- fjät." Kock e de samma som tupp. Här säger vi alltid kock i stället för tupp. Man får inte "bära ut Julen". Man ska allti bjuda på nått vi julen om de kommer nån på besök. De gäller från julafton till julens slut. (L.U.F. 47)
Julafton
Före jul, i allmänhet i jule vegga, började man samla på julhögarna. De va alla sorters bröd å bullar som man fick av föräldrar eller släktingar. Där va dövelkatter å flätekaker å alle sorter. Man fick inte äta av julhögen förrän man skulle gå till julottan. Då tog man den första biten, å sen åt man unna för unna. De talte mi farmor om.
Julen
På Julafton la man förr in julhalmen. De va till påmin- nelse om halmen på Jesu krubba. På halmen sov man å där låg man över juldagarna å där lekte man också å drog krok. Lille Jul e Knutdagen, men då gav man inte gåver, men man plundra granen då. Julgranen har inte funnits här så värst länge, ungefär en femti år å då kom seden från städerna. Innan dess hade man bara talgljus å julkrona. Vi hade ett par gamla mäs- singsljusstakar, som togs fram å putsades varje jul. Tiden före Jul bryggade man, å man hadde starkt jäl. - Var å en fick sin julkaka, en te vart barn. Den rörde de inte, utan man satte ett spett i me något djur upptill. De va finast å ha längst spett. Sen åt man julkakan. Var å en fick också en liten julost. På Knut- / dagen tog julen slut. "Julen stog som en hällristning i allas minne."
Jul
Gamle farfar berättade att de tog in halm och hade på golvet vid jul. De tog in den på jul- afton, men hur länge den låg vet jag inte. Det var här i Bottna, farfar var härifrån. De bakade ”skriv- bröd” till jul, tunnbröd först och så som pann- kakssmet på, och så gjorde de figurer i detta med en träkam, rosor och så. Detta satte de sedan in i ugnen igen. / ”Spärveneken” skulle alltid opp klockan tolv på julafton. De gick till varann och mockade fähusen på annandagen. Den som var färdig på det ställe han var sköt ett skott, och det var sådan tur att bli först till att skjuta, den som blev det blev först med allting sedan under året, han fick först ”gjort våren”. Det var hedersamt för de hus där det blev mest skjutet. De som sköt gömde sig, ibland uppe i träd, men de skulle allt in och ha fägnad i alla fall. / För längre till- baka red de och vatt- nade hästarna annan- dag jul. De brukade rida till Valeby här i Bottna, där är det kallkällor. Min farfar grät en gång för att han ej fick följa med, han hade ingen häst att rida på. Alla som kom på julen skulle ha fägnad, de fick inte ”bära ut julen”.
20.-dag Knut
De brukade jaga julen ut med stora "björkevi'er" gn. att slå med dem på väggarna. "Nu är det Knut, nu ska julen ut." (Det mindes medd., när hon var 4-5 år).
Trettondedagsafton. Tjugondag Knut
Trettondedagsafton åt man nykokt sugel och gröt. Till middag åt man sugel och potatis och drack mjölk. Hög- tiden kallades Lilla jul. Tjugondagknut kördes julen ut. Då sopades det och fejades i var vrå. Finare tvätt företogs även vid denna tid. Vattnet hade nämligen från jul till Marie kyrkogång en förunderlig verkan. Jungfru Maria tvättade nämligen Herren Jesu blöjor under denna tid. Därför fick de tvättade kläderna då en större vithet.
"Julestompen"
De bakade en ”julestomp” till jul som gömdes till våren. Den var stor och trind, av rågmjöl och med vört i. När vårarbetet började skulle den slås sönder på plogstyret, och så skulle folket och djuren ha av den.
Staffansritt
Olsson kommer ihåg från sin barndom, att somliga
gamla gubbar om Annandag jul brukade "rida Staffan".
D
Gamla märken
De tre första söndagarna efter påsk kallades ”röe söndera”. Var det tork på dem så blev det torr sommar. Fryser det Anders- mässnatt så blir det slask- väder till jul. Om det regnar sjusovardagen så regnar det i sju veckor sedan.
("Se genom fönstret") Julafton
Om man ville veta vem som skulle dö innan nästa jul, så skulle man gå ut på julafton å se in genom fönstret. Va de då nån som skulle dö, såg man den sitta huvudlös där inne. Så be- rätta de gamle.
Knut.
Om Trettonde dag Knut skulle de köra ut julen. De plockade på sej filler (trasor) vad de kunde. De kom in och sjöng en visa. De hade käppar att jaga ut julen med. De fick lite brännvin.