Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så kommer julen
Nu så kommer julen nu är julen här
Tomtenissar
Om de hade nissar i ladugårdarna fick de aldrig gå dit sedan solen gått ner, då väckte de nissarna. Men på morron var de vakna tidigt. På julen skulle tomtenissarna ha fred och ro.
Hösthalvåret
Regnar det på Gallus, så blir nästa år ett gott år, då kan man så på sten och halleberg. Anders slask, jul brask och tvärtom. "Lilla julaafta" = dagen före julafton. Regnar det på Per, så blir det regn hela hösten. Om regn sjusovare, så regn sju veckor.
Vårarbetet
Ture och Tyko sådde de havre. Den 18 maj skulle de så hör och korn. - Om mulloxen har svart huvud, så blir det gott år. En skulle sitta vid plogen och dricka kaffe och äta av kakan de sparat från jul, och ett julljus skulle brinna på skaftet. Västanvinden är den bästa vinden att så i.
"Gästabudskakorna tillreddes naturligtvis endast utav det bästa vetemjölet"
I en uppteckning från Solberga socken i Bohuslän gör lantbrukaren Karl G Larsson en bondgårdsbeskrivning där han bland annat berättar om tunnbröd och om bröd och bakning i samband med jul och andra högtider. Uppteckningen gjordes år 1925.
Trettondag jul (stjängossar inte här men i Stala), Knut (julhalmen ut, slut på kalasen)
Trettonda jul gick de med stjärna, men det var inte här. Men i Stala gick de mycket, i Härlycke å Norra Hjälmvik å därinåt. Knut, då bar de ut julehalmen, när det var bruk att de ha- de sådan. Det hade varit kalas mest varje eftermiddag allt- ifrån annanda jul. Å när de var slut sa far: - Nu ä ja som e trasa. Nu ä ja le på´t. Nu behöver ja e vegga å rekreera mej på. Far gilla inte den där falia supinga som var på kalsen på den tiden. De skulle ju vara stupfulla allihop, å på morran kvickna de till såpass, att de kunde gå å börja på nästa kalas på eftermiddagen. Å ungdomarna la ihop till sina balar å söp å slogs - å lessamheter.
Annandag jul.
Mor talade om, att de hade stjärna och ljus i den och gick omkring och sjungte staffanesånger. Mor kunde en sån visa men lärde oss den inte. De skulle in och trakteras. Det var an- nandag jul på otta tili. Nej, jag har inte hört, att de ridit. Lusse firades inte alls. Vet inte att det var farligt att mala då.
Lekar
Sista gången man hade gamla idrottlekar inomhus under jultiden var hos min morfader salteriidkare Nils Olsson i Skärhamn julen 1911. På västra långsidan av min morfars hus fanns en kammare, utan eldstad, och där bredde vi ut julhalmen, som morfar särskilt beställt för ändamålet, från gården Toftenäs. Kammare gjordes i ordning dagen före julafton, och bland annat flätade vi ihop en "jultuppa" av halm, som sattes på 3 st. träben. Jullekarna började emellertid inte förr än på annandag jul, men då drog vi rot, tog juletuppa, tog rompekrog och vägde salt. De gamla gubbarna voro också / med i rummet, de drog krok, vred love och tog båtsmanstag, men de voro också med i lekarna och då med samma lust och glädje som de unga.
Julen
Julafton allt arbete vara undangjort tidigt, gården skulle va- ra sopad, senast klockan 4, annars blev man sist med vårarbetet. När det bakades till jul, skulle ingen stå med ändan mot ugnen, för då blir det ingen jäsning i brödet. På julafton slog man öl eller brännvin på höet åt kor- na. På julafton kunde man gå ut och titta in genom fön- stret, satt då någon utan huvud, så dog han innan nästa jul. Juldagens morgon tittade man efter spår i askan, gingo spåren utåt, så har det betytt att någon i huset skulle dö. På Tjörn hade man korn till julnek, havre ansågs snålt. På julafton klappades askan i spiseln slät, så kunde man på morgonen se om de döda varit hemma under julnatten, i så fall var det fotspår i askan. Spinnrockarna fick inte vara framme vid julen.
Tomtar.
Jag tjänade på ett ställe i Ödsmåls socken, när jag var 18-20 år. Där trodde de att det fanns tomtar. De lät sätta ut mat till tomtarna om julen. De satte den i lagården. De tala på, att om de gjorde dem emot, så fick de ingen tur. En som hade gjort tomten emot, fick en bra örfil.
Jul: annandag (brännvin, dans)
Annandag jul var de å fick sej halva där det fanns något brännvin, men för det mesta var det slut då. På kvällen så hade de dans. Det var i husen här, nu skall de så långt iväg, när det ska vara dans. Annars hade vi "dansar" förr var fjortonde dag, sommar å vinter.
Julafton
Man fick inte resa bort under juldagarna och man skulle inte vistas ute under julafton eller juldagen, annat än till ottesången i kyrkan. Kom det främmande under julen skulle de alltid bjudas på mat eller spritvaror, i annat fall "bar de ud jula", sådan är sedan än i dag i Skärhamn och över hela Tjörn.
Förebud för sommarens arbete
De skulle göra undan sysslorna i ladugården tidigt alla aftnar vid jul, både jul- nyårs- och trettondedagsafton. Var de tidigt färdiga på julafton fick de sått i tid sen på våren, var de tidiga på nyårsafton fick de höet bärgat i tid, och var de tidiga på trettondedagsafton blev skörden inbärgad tidigt.