KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Jul & Vinterseder · Dalsland
Landskap
Visar 12 av 149 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Talesätt om julen

Ann'da trätt* ä jula slätt, tjugene Knut kör jula ut. *trettondedag

Tro. Jul

När ve va' små inbilla de vuxna oss att man kunde se julen på långt avstånd. De såg julen sa' de genom fönstret.

Det droppade från fähuset ned till "folket som bodde bredvid"

På Ringsmon kom det en gång under julen in en okänd. "Kom in till oss ett slag", sa han, "vi är grannar". Bonden följde med, de gick ner för ett trappsteg och kom in i en fin stuga. Där var uppdukat väl- fägnad som vanligt om jul. De bjöd men bonden våga inte ta av det. Rätt vad det var börja det ösa ned något över bordet. "Det är från ditt fähus. Var gång en ko stallar blir det på det viset", sade de till honom. "Om du tar och flyttar det efter jul, ska vi hjälpa dig och det skall bli billigt." Sen följdes de åt ut på hans egen backe. Efter jul flyttade bonden fähuset och det gick nästan som av sig själv.

Julsed

Bakningen till jul skall vara i tre dagar.

Julseder

Juleheln (?) = bröd av vilka ett var bakat som ett kors o julosten ovanpå låg på bordet hela julen d.v.s. till anda trett. Anda trett ä jula slött eller till Knut. Tjugonde Knut kör jula ut. Juleheln smaka de sen på på "lelle jul- aftan" = dagen före Kyndelsmässodagen = Kynnersmöss. Då åt de gröt o lutfisk precis som på julekväl. Resten tå julheln spara de till den dag de börja så på våren. Då blöttes vörterstompen upp i varmt dricka o åts.

Mjuka klappar

Snart är det jul mina vänner, snart är det så igen

Jul

På middagen julafton kokade de en gryta med fläsk, kött och korv som de skulle ha att äta under jul- en. I den grytan doppade alla familjens medlemmar. Och det var det enda de fick till middag den dagen. På annandagjul på morgonen och även tredjedag jul kom tre karlar och hälsade på i stugorna. De ha- de stjärna i luvan och den som gick först hade tre stjärnor på bröstet. De kallades för "tre vise män" dessa karlar. De gick omkr. i stugorna och tiggde. Den som gick först i reden var själve sångaren. Han sjöng när de kom fram till stugan och när de kom in. De båda andra bar varsin säck. I säckarna förvarade de det som de tiggt ihop. De fick kalas i varje stuga och förning i säcken. Jag kan bara de första orden på vad de sjöng: ____ "I dag / i dag är andag jul" - - - "Käre far i huset då yng- lingarne roa sig - - - ." "Kära mor i spisen i ger mig ett stycke utav grisen." Så sjöng de ef- ter allt vad de ville ha. En dag i julen kom alla som givit gå- vor tillsammans i en stuga och hade "juldans" Då dansade de, drack och hade roligt. När trettonhelgen var över var julen slut. Till den dagen firade de jul. Sen började det var- dagliga arbetet som vanligt. Men alla dagar där- förut voro som helg.

Vårarbete

Det bästa brödet som fanns i "julhem", som låg på bordet över julen, gömdes i haverbingen å togs fram den dag på våren, då de började "plôganna". "Julkorset" var med i den högen. De blötte upp brödet i dricka som gömts från julen och åt. Det minns jag. Det skulle in- te bli bra, om de inte gjorde det.

Fröjdat vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är

Fröjdat vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är

Jul.

Mor bakade stompar till julen. Hon kallade det brödet för 'julstompar'. Det skulle ligga på julbordet undan julen - i julhôgen. Man fick inte bi- ta i julstompane förr än på vafferdagen. Då kokades de upp i öl och man fick ett riktigt ka- las av dem. Om de voro möglade så kunde hon inte förmå sig att skrapa bort möglet utan det fick följa med i ölet.

Något nytt till jul nödvändigt

Det var farligt illa om en inte fick någon ny klädespersedel till jul. Då sa de att en skulle sitta på ommen.

Jul

Min farfar berättade, att de brukade göra julboc- kar till jul. Man klädde ett bockskinn över halm, som var formad till en bock och satte horn i skallen på honom. Så sattes den bocken i en låda, så offrade man slantar till den medan jul. 'Julhalm' ströddes på golvet till jul. Den kas- tades bort, när den sopats ut. De lekte och dansade i halmen.

Sida 1 av 13 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //