Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
(En "Bränne-Kvaru") Troll.
Förr i tiden fanns det, trodde man, troll och häxor. Trollen skulle gärna velat haft sitt tillhåll i gamla skraltkvarnar. Det har berättats för mig att trollen alltid firade julafton i en sådan kvarn och sedan de roat sig tillräckligt satte de eld på kvarnen. En person som åkte förbi kvarnen sent en julafton såg att kvarnen stod på fyra guldpelare medan trollen dansade och glammade därinne.
Polska
Polska
Öbergs-Gustavslåten
Öbergs-Gustavslåten
Motorcykelvisan
Motorcykelvisan
Durspelstrassel
Durspelstrassel
Prat om durspelsinventering
Prat om durspelsinventering
Polkett och intervju spelas upp ur bandspelare
Polkett och intervju spelas upp ur bandspelare
Prat om durspelsinventering
Prat om durspelsinventering
pristäflan jag set i nårlands påsten
pristäflan jag set i nårlands påsten om jur som kunnatt tala som jag har höt i min barndom berättas hästen sade du lassar och jag drar men du får svara på domedag haren sa de sätta för mig snaror och band men vad har jag jort Meniskan fårett sa om benen bar mig skulle jag äta som en häst, tuppen sa alla skall vi dö, hur när sa kon i höst i höst sa oxen, så går det när man icke lyder sa jeten ått tjilling. Jag sitter illa sa råttan satt på fläskett sätt dig litett lengre ner kall jag jelpa dig sa katten sitt den sur sa räven ått rönbären: råttorna skulle ha samman träd huru de skulle bin da bjelror på katten då steg en gamal förståndig mus: / fram och sade hvem vill binda bjällror på de vreda kattor för alla är vi räd om skinett, Skogsväsen det var en gån en lantmans hustru som skull klava kona när dom kom hem ock det var en oknu ko som kom in med i ladugåden och så klava hon den med och så satte hon sig att mjölka och när hon höll på och mjölka den kon hon inte råde om så kom skoxfrun i dören och sa mjölka inte mer nu men hon fortfor att Mjölka så sa skoxfrun mjölka inte mer för då blir hon all men hon mjölkan ändå och så blef det slut med kon men då sa skoxfrun du har tagitt ludi fot af mig du men jag skall / ta slätfot af dig jag och så gick hon och någott sedan skulle son i gåden till skogen och hugga stör och då blef han borta och kom inte hem och de leta honom men förgäves så kom han hem i 3 tosdaxkvällar men då var han så stor andra gången än då störe och tredje gången så lång så han nåde upp till takett och så såg de alldrig honom mer och bergett i skogen kalla de för olas berg för pojken hette olof, detta hän- de i ulsta by i ockelbo soken i geflebos län i gestriland och jag hörde det berättas i min barnd om och nu är jag 61 och ett halt år gamal och född i Åbyggeby i ockelbo men nu bor i hille soken i gestrikland / och Min aderäs är så här Maria Åsenlund Trödje Strömsbro jag har nog flera bitar om sagor och troll men men det lär vara för den här gången
Inspelning med Per A Larsson
Dialekt/Folkminnes inspelning.
"Medan mesostgrytan kokar…"
I en uppteckning från Torsåker i Gästrikland berättar William Eriksson i text och bild om socknens fäbodar.
"Den skulle vara ögonfägnad på kaffeborden samt smaka läckert"
I en uppteckning från 1967 skriver hembygdsforskaren och fotografen William Eriksson en uppteckning om bröd från Torsåker socken i Gästrikland. Uppgifterna kommer från hans farmor Britta Andersson (född 1824) som bland annat berättar om den festliga kanelkakan. Uppteckningen hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.
Systern var rikare
Det går ett rykte, att en gubbe fastade en midsommarnatt vid Sala gruva, och då fick han se gruvfrun. Hon var alldeles utfattig och slarvig alldeles förskräckligt och sa: "Ni må då spara min sängkammare åtminstone. Ni må söka er till fru Lara i Lurbergsåsen, som är två-tre gånger rikare än jag, eller till broder Misting i Mistingshällan."