Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar, Husdjur
Före midsommar skulle man plocka själva blom- morna av alla slags träd och örter och gömma till julen, då kreaturen fick det. Då skulle krea- turen hålla sig friska.
"Om det då var frost så drog två man en lina över rågfälten"
I en uppteckning från Hellvi och Rute socknar på Gotland skriver poststationsföreståndaren Carl Franzén om järnnätter runt midsommar. Uppgifterna kommer från Helena Högbom (född 1848), J P Hallberg (född 1849), Josefina Nyberg (född 1849), C Lindbom (född 1861) och Anton Ögren (född 1864). Uppteckningen gjordes år 1933 och hör till frågelistan Jordens fruktbarhet – växttiden.
Hajnuma-Mor
Hajnuma-Mor eller »Hajnurn-källingi» besökte två gånger om året Fårö eller vid Midsommar och Mickeli-tid. Hon drack ganska gerna, helst halfvor, pun[ch]rhom. — Hästarne vid Langhammars hade länge vantrifvits, miste håret och »tannade» (tandade, beto, åto sig). Hajnuma-mor tog upp jord under »tildi» (golftiljorna i stallet), petade, nöp deri och kokte lag derpå och gaf hästarne in, men det hjelpte icke, det onda var kommet af de »Undarjårdiska» (elfvorna). Men, sade hon, »I ha'n som I har garrt det och så finge I det! Men um jag nå sär det, blejr Mor aumb, för når ha kokte itte järe till kräken, vaskade ha pannu mäd koket; hon slapp dermed hufvudvärken hon hadde, men kräken di blaifvo sum di varo!» Mor hade verkligen tvättat sitt hufvud och panna med laget! — Sedan gjorde hon nytt kok, hvaraf hästarne blefvo bra, men blott för en tid. Då sade hon: »Här ligger en gast begrafven ute på backen, hufvudet (en menniskoskalle) synes i dagen, elake menniskor ha' tagit ben der och lagt under edra 'husar'; han är så stark, att vi ej rå på honom.» — Så flyttade bonden husarna till ett annat ställe, då Hajnuma-mor signade och sådde... M:l M:n Langhamars, f. 1795. Heinuma-mor fick under sådana resor allehanda godt, såsom fisk, ull, kutskinn, kaka, gåshalfvor, m. m. hela lassen, då hon ock fick skjuts fritt från gård till gård; hon hade med sig säckar och påsar för sina botemedel. Men, blott hemma hos sig kunde hon profetera eller säga det som skulle komma: »En ande sä'r det för mig», sade hon. M:l M:n Langhamars.
"Man befarade frost när rågen gått i ax"
I en uppteckning från socknarna Hellvi, Lärbo och Rute på Gotland berättar poststationsföreståndare Carl Franzén (född 1881) om märkesdagar i jordbruket. Uppteckningen gjordes år 1933 och uppgifterna kommer från Helena Högbom (född 1848), JP Hallberg (född 1849), Josefina Nyberg (född 1849), C Lindbom (född 1861) och Anton Ögren (född 1864).