Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julseder M 153
9. Var och en hade sina fattiga som han gav till jul. Men så'na stora insam- lingar till jul och allmänna utdelningar som nu var det inte då. 10. Några riktiga julhögar som på landet har jag inte sett eller hört om här i sta'n. Men man brukade ge tjänares barn t.ex., pepparkakshästar och andra kakor till jul.
Troll.
Det var i Torpa i Fjärås, de bryggade till jul. Då kom det en trollkäring med en kel (kittel) och tog vörten, men de såg henne inte. Men så kom en gubbe in och talte om, att han hade hört troll som ropade i ett berg, att deras barn hade fallit i elden och bränt upp sej. Då fick trollkä- ringen så brått hem, så hon glömde ta kelen med sej, och den hade de långt efter i Torpa. Vid Givared är ett berg, som det bodde troll i förr. Där skulle de sett, när de gick till ottesången (= julottan) , att berget stod på guldpelare.
julfirandet
då skulle mycken mat god mat tillredas ljusstöpning i flere dagar före jul som jeck till så här ett långt kärl så ej ljusen nåde till botten fyldes med kohett watten men ej högre än den smätta talgen fick plats så träddes ljus weckara på en pinne med mellanrum så ej ljusen widrörde warandra en lång ställning med spröt som ljus pinnarna skulle hängas när man fick doppat dom i det heta watnet med talgen man fick passa noga så ej talgen fick minskas för då smalt tva ljusen det skulle slacktas å bryggas å bakas flere sorter öl och bröd i huset alla skulle ha warsin julkaka med namn på lagd aw degstrimlor aw alla sorter som man bakade barnens kakhögar skulle ligga på bordet flere dagar tillsammans med den stora julosten som skulle stå på bordet hela julen war och en skulle jöma en julkaka till förste maj då skulle han äta dän så fick han märg i benen och annan trevnad det året dagen före julafton skulle en wälldig massa sönning kokas som bestod aw fläsk o kött å korv en stor gryta som skulle vara till hands de första dagarna det war doppare dagen då skulle alla doppa i grytan i hela huset
julfirandet
anan dag jul på kwällen kom Staffans ridarna med ystra hästar och sång men sången mins jag ej mycket aw inget widare att uptekna mellan nyår och trättonde kom stjärnan eller skärngossarna som bestod aw de tre wise männen herodis och hans dräng swartte kung och hans dräng och en som bar skärnan den war mycket stor aw papp med nåra ljus inuti mycket ljus att skåda rund fästad på en påle Herodis gick före han kom in hällsa god afton här inne båd mäner och kvinor wi önsker eder alla en fröjdefull jul från all olycka bewara eder gud så stälde sig de tre wise mänen wid en sida swartte kung och de båda andra mittemot wid andra sidan herodis i miten så säger han kunde jag få en stol att sitta på jag är så förbittrad och wred i mitt sinn att jag ej wet på wilken fot jag stå skall så sattes en stol till honom då frågar han wad det är för en swarter som der står då swarar jag swarter är mig utaw solen bränd men likwäl så är jag bland konungar känd en härra och konung från moria land och spiran den förer jag uti min hand
Troll
Trollen i Virse Hatt brukade gömma gröta- skeden för en gubbe i Virshult. Då han inte fann sin sked, så åt han inte, och så tog trollen maten. Virse Hatt stod på guldstöttor jule natt. Då folk gick till kyrkan, så dansade och sjöng det i berget. Trollen var framme på ett ställe i Virshult, men de blev skrämda av en stor hund. De kom tillbaka en gång och frågade, om kisse misse var kvar. Julafton stod Virse Hatt på Guldstöttor. Bönderna däromkring lånade kittlar av trollen, men de bar sig illa åt. Ungberget i Snöstorp stod också på guldstöttor.
Djur
Några vargar har här inte varit i min tid. Men tidigare kom de inte långt emellan. Min moster var gift med en båtsman. En gång dagarna före jul skulle hon gå och ta upp julakost på soten. Då satt där tre vargar vid vägen. Hon gick förbi dem, och de rörde henne inte. Det var tur att hon inte stannade. En häst hade kommit bort och en pojk var ute och tittade efter honom. Han fick se vargar och då blev han rädd och la sej på marken. Vargarna kom och satte sej ikring honom, men de rörde honom inte. Agerhönor = rapphöns. - Horsagöken. Lyngsgolen skriker regn. Harugglan låter som när ett barn gråter.
Annandag jul.
De red Staffanske om jul, fem, sex pojkar i uniform. De hade klätt hästarna med kulörta papper och flätat svansen på dem. De kom fram till ställena och sjöng Staffansvisan; den minns jag inte, men jag minns att far och mor gick ut till dem med fägnad. Glittertrå- dar och granna band hade de på uniformen och mössan. De plädde gå å môga. Hade de gjort snyggt, kom de fram och sjöng att " nu har vi forat, nu har vi gett," och därför skulle de ha "môgebollen". Men där de inte tytte om folket, kunde de bära in kalvar åt ladan och göra andra ofog.
Varsel om död.
De hörde förfärd och bösting, då någon skulle dö. Det har jag själv hört. Det var strax före jul, då bösta det hårt på fönstret till häbbart. Jag gick ut, men där var ingen. Sedan i januari dog två av mina syskon i diffteri. Då fick jag höra samma bösting på häbbarfönstret. Jag fick se en likvagn på vägen härutanför och jag hör- de hästarna slog i vägen så. Jag såg kusken satt högt på kuskbocken.De försvann vid en grind. Jag gick efter. Då var de borte. Några år efter dog fru Uddenberg, då fick jag se sam- me vagnen, när hon var död.
troll
På ett ställe var trolla i berga. Ett troll smidde så myc- ket di ville ha för folk. De la dit det, och sen gick di och hämta det, då det var färdigt. Di visste inte vad di skulle ge honom, för att han var så snäll. Så en gång kom di ihåg att di skulle sy honom en riktigt vacker skjorta till jul. Men efter jul smidde han inte. Då di frågte varför, sa han: "Nej, nu smir aldrig junker mer. Nu är junker granner, nu kan han inte smia." Det var en i Fjärås som fick en påse av trol- let. Trollet sa till honom: "Detta ska du så ve Stensjön." Det skulle bli det grannaste en kunde önska. Men han han sådde först sju, åtta frön i en burk. Om åtta dar var där åtta stora jättehuven i burken. Han sådde ald- rig mer av påsen. Di skulle bygga en kyrka i Hjelmared, och körde dit sten om dan. Men om natten blev stenen körd / bort dit där kyrkan nu står. Det var en gång några som gick förbi ett berg, där det lukta så gott bakebröd. Då sa en: "När jag kom- mer tillbaka kan ni vara så snäll och ha lagt ut något." Och när di kom tillbaka hade trollen lagt ut en hel vetekaka. Det var på ett ställe nära kyrkegårn som di brygga en natt till jula. När di hade bryggat tre gryter kom där en liten korter käring med ok å kanner å tog drick. Å så kom ho andre gången. Då sa bonnen på stället att när ho kommer tredje gången, så ska han skålla na, å så när ho kom tredje gången tog han en gryta kokhett vatten å slog över na, å då börja ho å ropa: "Håki hör oss, å håki spör´oss å håki smör oss, kom nu ä Lillatutta skålla." Å så läste han i en bok (det var visst en svartkonstbok) å frågte vad han skulle göra, (när trollen kom) å då kom där svar från den han frågte att han ska inte ria vägen den håle, utan marka den mjuke x (kör- gården). x eller lena.
Novellsaga. Aarne nr. 870
Det var sju rövare i Texelberget. De hade tatt en däga i skoga i Idala. Så hade de inget smör till jul, och då fick hon gå hem efter smör. Hon talte om för katten hur många rövarna var och att hon hade fått ett barn vart år. Så tog hon med sej halm och la´ halm efter sej på vägen för att folket skulle kunna hitta vägen. När de kom, så satt hon och lös- kade den sjunde rövaren. De andra sex hade redan somnat, för de hade druckit. De kom in och slog ihjäl alla sju. Nu har en stor sten duttit i vägen för hålet.
Annadag jul.
Hade någon en ovän, så smög han sig till hans lagård tidigt på morgonen till anndag jul och tog ett par tre till med sig. Och sen, ska jag säga, ställde de till grant där i lagårn. De hävde båsarna fulla av gödsel, de bundo kreaturen baklänges i båsarna eller lyfte upp åtminsto ett djur på rännet, och de smutsade ner och förstörde allt vad de kunde. Det hette att mocka (###) åt grannen. Lyckades det att få tag i såna mockare (###), så skulle de ha sig en redig fylla, men det hände la att de fingo stryk i stället. Trakteringen hette mockebolle (###).
Julseder
Julgrisen skulle slaktas inne vid ljus. När grisen stuckits och blorunnit, syddes för hålet för att inget blod skul- le gå till spillo. Sén kokades det till blodkrapper och blodkorv. Julafton skulle vi doppa i grytan precis klockan ett. I mörsningen bar husfadern i hal- men. Då skulle allting vara färdigt. Neken uppsatt, djuren fodrade. Pappa satte halm- kärven längst framme, och alla skulle se på den en stund först, innan den breddes. Sén började man utefter sidorna och bredde mot mitten. Sedan halmen bretts, skulle vi äta middag, och då skulle allt fram. Så / mycket som huset kunde frambringa. Men det var ingenting köpt, för det gick ett tale- sätt, att man skulle klara sig på gården. Varje barn fick sin julhög, det var en trind kaka, en fyrkantig flätad och en bulle. Vi fingo också hästar och tuppar av bröd. Så snart vi ätit kvällsmat (middag) var det att börja tumla om i halmen. Den rördes snart sönder, och många fick bre om redan annandagen. Mammas moster slätade till i askan julafton om kvällen, men mamma rev till det igen. Juldagen skulle alla till kyrkan, men sén fick ingen gå ut.Det var en sed att aldrig tända ljus juldagen, utan man lade sig, när det blev mörkt. Pappa skulle upp vid två-tiden annandagen. / I julen var det sén kalas i många dar. Knutdagen skulle julen sopas ut. Då kommo många utklädda "knutgubbar."
Vårhalvåret
Henriksmäss talte di om, men att di hade nåt för sig vet jag inte. Kyndelsmässedan kallades "lilla jula. Di kunde kanhända ha lite extra förplägning. Om di inte fått bjutt nån till sig vid den riktiga julen skulle di göra det vid lil- lajula. Peter Katt. Då sa di att isarna var inte säkra läng- re än till Peter Katt, för då kasta Peter Katt heta sten i vattnet, så att isen tärdes lika fort underifrån som ovanpå. 40 martyrer. Om det blev frost 40 marty- rer skulle det bli frost 40 nätter som skulle gå ut före misdsommar. 1 april. Narra april. Di som var goa hitta upp något, ju värre det var. Di narrade även / sista april. Om det regnade bra bönesöndag skulle det bli ett gott år. Förste maj skulle di "dricka märg i benen". Den se- den håller sig delvis än. Di hade la ingen bjud- ning precis, men om det kom nån kunde di väl få en sup. Korsmässa. Det skulle bli kallt korsmässevecka. Kristi himmelfärdsdag. Då skulle di fiska första dagen, då skulle det nappa. Erik. När Erik ger ax ger Olof kaga. Beda. Då skulle det vara fullt bete för krea- turen ute på gärdena. Midsommardan var di allt kanske lite mer trägna i kyrkan än annars. Larsmäss skulle di ha vävnaden färdig och resa till Larsmässemarknad. Mattesmäss (24/2) talte di om, men nåt särskilt vet jag inte.