Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
troll.
Det var så litet tal om troll. Det hörde jag sällan de talade om. Uttryck tydande på troll: "Ho ä som ett troll" (gammal kutig käring, elak, ful etc/. "Fali som ett troll, rik som ett troll, trôlsk /= förförisk/.
"Alla bönder skulle lämna en halspan 16 kannor lingon till den Herrgård dit de hörde"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar Johanna Lundström (född 1864) om bär och frukter i hushållet. Uppteckningen gjordes år 1938.
"Kokande söt mjölk tillsättes med så mycket sur mjölk eller råmjölk, att det yster"
I en uppteckning från Björvik i Södermanland berättar insamlaren Roland Liljefors om rätter tillredda på råmjölk. Uppteckningen gjordes år 1927.
"Så malde di ärter till pannkaksmjöl"
I en uppteckning från socknarna Trosa och Vagnhärad i Södermanland berättas om ärtodling och ärtskörd. Uppteckningen gjordes år 1939 av lektor Imber Nordin-Grip.
"Det var barn och fruntimmer som plocka av humlen"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar torpare Erik Eriksson (född 1857) om humlegårdar i socknen. Uppteckningen gjordes år 1937 av lektor Imber Nordin-Grip (född 1899).
"Då rev vi rå potatis och koka upp vatten och har i revet"
I en uppteckning från Stora Malm i Södermanland berättar Augusta Maria Ekman (född 1871) om tillagning av råraker i barndomshemmet. Uppteckningen gjordes år 1937 av Imber Nordin-Grip.
"Det blev gott av att ha potatis med"
I en uppteckning från Floda socken i Södermanland berättar Augusta Pettersson (född 1858) om hur potatis användes vid bryggningen. Uppteckningen gjordes år 1937 av Imber Nordin-Grip.
"När alla feck upp jordäpplena då börjas rivkalasen"
I en uppteckning från Västra Vingåker i Södermanland berättar Johanna Lundström (född 1864) om potatisupptagning och rivkalas. Uppteckningen gjordes år 1934.
Inlagd sill från Årdala
Ingredienser 8 sillar 3 lagerblad 10 kryddpepparkorn 15 vitpepparkorn 3 msk socker ½ liter ättika Beredning Sillen rensas samt vattlägges ett par timmar, varefter den fläkes och skäres i mindre bitar. Den lägges sedan i en glasburk och blandas med pepparkornen, lagerbladen samt sockret och ättikan. Sillen bör stå 1 dygn innan den serveras. Recept från: Statarhustru N Karlsson, Mälby, Årdala, Södermanland. Upptecknat: 1915 av Margareta Hydbom (Uppsala 29403:16)
Sill- och potatislåda från Årdala
Ingredienser 1 sill 450 g potatis 50 g lök 25 g smör Stötta skorpor Beredning Sillen rensas och lägges i vatten en 6 timmar, varefter den fläkes och benet samt skinnet borttages. Sillen skäres sedan i mindre bitar. Potatisen kokas, får svalna varefter den skäres i skivor. Man lägger sedan varvtals med sill, potatis, lök och smör i en eldfast form, strör litet skorpor över och gräddar lådan litet ljusgul i ugnen. Serveras varm som smörgåsrätt. Recept från: Arrendatorshustrun Eriksson, Ökentorp, Årdala, Södermanland. Upptecknat: 1915 av Margareta Hydbom (Uppsala 29403:16)
Sillrätt från Nämdö
Ingredienser 3 sillar 4 ägg 4 rödbetor Salt Socker 1 liter mjölk 5 msk mjöl 1½ hg smör Beredning Sillen rensas, skäres i bitar och kokas. Smör och mjöl sammanfräses och spädes med mjölken samt smakas af med socker och salt. Rödbetorna och äggen kokas, skalas och skäres i klyftor. Den kokta sillen lägges i karott. Såsen hälles öfver, hvarefter det hela garneras med äggen och rödbetorna. Recept från: Fru Lindberg, Prästgården, Nämdö, Södermanland. Upptecknat: 1906 av Ebba Carlsson (Uppsala 29403:16)