KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Småland
Landskap
Visar 12 av 865 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Hästar och trollkunniga kuskar

När körkarlarna förr i tiden var ute i skogen för att hämta kol vid milorna, kunde det hända att en häst vart alldeles slut. Då trodde alla, att det var någon som hade skämt hästen. Det behövde precis inte vara någon människa, utan det kunde mycket väl vara någon annan. Det påstods att en skulle kunna se, vem som tyngde lasset, om en ställde sig framför hästen och tittade honom mellan öronen. Så snart en hade sett upphovsmannen, så lättnade lasset. Men det gällde att vara kvick att vända sig från hästen, för när han var upptäckt, den fule, då brukade han dela ut en minnesbeta, och det kunde bli ett redit slag.

Bot för sjuka djur

Folk som kunde skämma kritter var inte det bästa att råka ut för. Men det fanns möjligheter att hindra dom. Innan en släppte ut krittera på våren, såg en alltid till, att det fanns en bit stål under lagårdströskeln, så de fick gå över stål. Stål var för resten bra för folk också.

Mandomsprov

Vid "domaresätet" på Grepstads storgårds mark i Västra Stenby samlades förr bygdens ungdomar. Det var dans i närheten, men när pojkarna rastade från dansen, gick de till "Drängstenen". Den som orkade lyfta upp den på knäna ansågs som fullgod dräng. När vägen Motala—Varv byggdes om, vart stenen gömd under fyllningen, men jag undrar, om det inte är den som skymtar fram i slänten.

Spökryttare och gastar

Kusken som körde för doktor Moberg hette Brunell. Det var inte bara en som spökade, utan det var två. De satt Och spelade kort på kyrkogården. Prästen gick in till dem med en ria under vardera armen. "Kommer jag fort ut, får du köra fort, kommer jag sakta, får du köra sakta", sa han. Prästen kom ut så fort att kappan stod rak efter honom. När skjutsen kom till bron över sjön, var det, som om ett stort eldklot hade kommit dånande och fräsande och fallit i sjön. Sen var det klippt tyst. Dc onda makterna kan inte ta sig över vatten. Det här har min mor berättat, och hon var god vän med kuskens hustru.

Bergtroll, jättar, Näcken, rå och tomtar

Vid Silverberget i närheten av Gallebo i Södra Vi ligger torpet Rotebäcken. En pojke på fem år blev bergtagen, när han var vid husets brunn i trädgården. En jätte som bodde i berget kom till brunnen, tog pojken under armen och bar honom till sin boning i berget. Men kyrkklockorna har en makt, som inga troll rår på. När Södra Vi klockor började ringa, blev jätten tvungen att bära pojken tillbaka till brunnen. När pojken blev tillfrågad, svarade han, att det blänkte av silver därinne. Därav kom namnet Silverberget.

Trollträd

Vid "Domaresätet" på Grepstads Storgård i Västra Stenby finns en hälsokälla, i vilken mängder av offermynt hittades vid en rensning 1911 eller 1912. Vid källan växte en trollbjörk, och det påstods att den som fällde den skulle bli dödssjuk. Men 1911 tog jag och mina bröder itu med att såga ned björken. Det var många som förvånade sig över att vi efteråt var lika friska som vanligt. Varför skulle vi ha blivit sjuka? Jo, björken var ju full av tandvärk, bölder och kanske mycket annat otyg dessutom.

En spiritus

Vet Sverker vad en Spiritus ä? – Jasså inte, ja det är bara i Småland vi vet va en spiritus ä. Se en spiritus ä ett litet svart djur, som man ska föra under vänstra armhålan. Och den får du av Satan, sen du skrivit ett kontrakt, och det ska vara tecknat med blod, Satan lovar pengar under vissa år, och sedan kommer han tillbaka för att hämta själen. Det var en man, som blev rik och förtjänade tre miljoner ifrån att ha varit utfattig, och då förstod ju alla, att han hade fått en Spiritus. Mannen hette Tillberg, och en dag kom Satan uppkörandes i svart vagn med svarta hästar; själv var han svartklädd, men svansen hängde fram, och brukspatron kom ut på trappan å talte mä en. Hur han bar sig åt, det vet inte ja', men Satan reste den gången utan själen. Så brukspatron feck ha sina pengar i fre en fem, sex år, men då tog också Satan honom. Själen tog han, men kroppen feck bli kvar till begravningen.

I syne

Min far, Linus Puke, var i syne. Han såg ofta likfärder. En gång såg han en sådan vid Axamo. Kistan bars av sex karlar. Far berättade: En natt, medan vi bodde i Sandseryd, mötte jag en skjuts med en stor häst för. Det var min dåvarande husbonde, kvarnägaren Petersson, som körde, men baktill satt själve fan och åkte. Strax efteråt gick Pettersson och hängde sig.

Ture Johansson

Andöva, snå, året 1869, Danmark. "Busenkis". Prästen Rydman. Religion, bibeln, väckelse, ortnamn, "Busenkis". Åderlåtning mot havandeskap, "Bockshorn" (= mjöldryga). Handelsresor, koppning, åderlåtning, barnsbörd. Om danskarna.

Jättar

Det var en karl ifrån Jönköping, som träffade en jätte på Omberget. Jätten frågade honom, hurudant öl de har i Jönköping nu för tiden. Då gav karlen honom en tunna tjära, och den drack han ur och sa: "Ja, dä ä dåligt." Sen ville jätten, att karlen skulle göra honom en tjänst. Det var så att jätten hade bott i Dunkehallar, men när de hade byggt kyrka i Jönköping, hade han flyttat. Han sa' till karlen, att han skulle ta en nyckel, som han gav honom, och gå till Dunkehallar och öppna dörren till en grotta. "Där är så mycket egendom, så det är mera värt än Jönköpings håla är värd", sa han. "Men du får inte ta mer än spônarocken (spinnrocken), som är av guld och silver." Så skulle han möta en hund, och så skulle han ta jättens värja och binda den fast på hunden och släppa ut hunden, så skulle den springa till jätten med den, "för min bror vill ta livet av mej, och jag behöver min värja till att fri' mej med", sa han. (Den glödgade järnstången okänd. Ej hört att jätten var blind.)

Utan titel

På Ekekulls egor i Skede finnes en s.k. helig källa där vatten hämtades midsommardagen till tvättning av sjuka kroppsdelar. För att giva vattnet dästo större läkekraft lades björklöv i vattnet. Källan benämnes av allmogen för St. Lars källa. Vid Repperda i Alseda socken (moderförsamling till Skede) fanns en offerkälla som besöktes av folk från flere håll, bl.a. från Skede. År 1815 såg Wieselgren 100-tals personer där midsommarmorgon, "då en mängd sjuka bröto den tunna isen och drucko före soluppgången. Sedan dansade och sjöngo de friska"

Intervju med Edvin Carlsson

Intervju med Edvin Carlsson i Högsby, Småland. Intervjun gjordes 1949 av Sven Benson.

« Föregående Sida 36 av 73 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR