Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Rået låter ro sig över ett vatten.
På Korsuddarna på Bromarvlandet var en tomte. En karl kom roende från Bromarvssidan, och då ropade tomten, att karlen skulle ro honom över till Pettusidan till Svaluberget. Han gjorde så, och tomten satte sig bak i ökstocken och vägde då så mycket, att båten ville sjunka. Tomten på Svaluberget såg det där och ropade: »Ro inte hit!» Men den SOM satt i båten sade: »Ro på bara!» När tomten kom i land, började de båda slåss, så att allt småskogen och stubbarna rycktes upp.
Tomtar
Tomtegubber ska dä ha varit vid Lenungshammar här i min tid. En hästhandlare mötte en tomte vid Dammen där, han hade köpt en ny häst, blårosete. Den tyckte tomten om, så han skulle hälsa. Tomtarna tyckte inte om alla hästar i stallen. Det var tomtar vid kvarnen i Lenungshammar. De stängde kvar- nen ibland för min svärfar där. En gång stod tomten där och höll i hjulet.
Tomtar
I Säbytorp var det ett rysligt liv med tomtar. "Kilmans-Britta" såg tomtarna när de stod i en rad omkr. den öppna spi- sen på kvällen och värmde sig. Det stod en tomte vid var "brik". Hon hade varit uppe för länge på kvällen och eldat och stökat. En natt kalvade en ko i ladugården utan att man hade reda på det. Då kom en tom- te och knackade på fönstret och ropade "Kilman" två gånger. Tredje gången gub- ben hörde namnet ropas blev han kvick upp och skyndade till ladugården. Hade han väntat litet till, så hade han fått en örfil när han kommit ut på / trappan. När man byggde ny byggning så kom man inte att tänka på att flytta den av den gamla tomten riktigt. Följden blev att tomtarna även kom in i den nya bygg- ningen. Tomtar ville inte flytta bort från den gamla tomten, sades det. En kväll hade barnen hållit på att brå- ka. På natten dundrade det i skorste- nen. Tomtarna höllo på där. Och man hörde att de sade "ko ko." Det var som om de hade lekt kurra-gömma" med var- andra.
Tomten.
Min mamma talade om, att hon hade sett tre tom- tar. De hade satt sig på en gärdesgård. Där satt de och skrattade åt henne. När hon hade gått förbi, så vände hon sig om, men då var de redan borta. Upp- lysningen har blivit så stor nu, så det finns inga tom- tar. I min barndom så var det inte många än de trodde att tomtarna fanns. Själv såg jag aldrig någon, men de äldre skrämde oss för tomtarna. Mamma brukade säga, att det var en tomte på vinden. När det blev mörkt, så kom han fram. Om vi inte åt upp maten, så åt tomten upp den, sade hon. Om vi förde väsen om kvällarna, så blev han ond. Då ramlade det på vinden om natten och i trapporna. Det var nog råttor. / Det har jag kommit att tänka på sedan. Men då trodde jag fullt att det var tomten. Mamma berättade att tomten kunde sikta mjöl. Det var på ett ställe som de hade honom som dräng. Han siktade allt mjöl, som de skulle ha. En vacker dag så blev han borta. Han fick nya kläder och sedan ville han inte arbeta. "Grann kâr sekter inte mjöl mer," sade han, och sedan försvann han. Tomten var från hedendomen.
Tomtar
En bonde hade en tomte, som drog säd till honom från andra. Men tomten blev arg på bonden, för att bonden var lat, och en gång sa han: "Den som strävar och knogar, han ska ha fulla logar, men den som är slarvig och lat, han ska ha tomma fat." Sedan flyttade tomten därifrån och till en av grannarna. Men då började bonden arbeta bättre och sköta sitt jordbruk riktigt. Och en tid därefter fick han se sin tomte och blev glad, när han märkte, att tomten var på väg till hans gård med sin börda.
Tomtar
På de ställen där tomtarna trivdes, så hade de tur med kreaturen. Tomten höll djuren så fina. Så ställde han så att de ha- de att äta jämnt. Det fattades varken hö eller havre. När alla gamla hus blev nedrivna så kom tomtarna bort. För nu är det aldrig tal om några tomtar. Om någon skulle kom- ma å säga att han hade en tomte så blev han utskrattad. Om tomten fick höra att folk bullrade när det var "kvällsvard", så **ll- de han så att det blev buller hela natten. Det var allt så, när jag var pojk att en inte gärna högg ved el. uträttade bullrande arbete i skymningen. Sådana som "såg i syne" kun- de få se tomten ibland. Annars var han / osynlig. Jag minns att de sade att tomten hade långt skägg som räckte till knäna. Stor näsa, stora händer å fötter skulle han ha. En lång grå *** hade han på sig. Det var skärp om den. På huvudet hade han en röd luva. Grå strumpor och vanliga läderskor. Om en gjorde honom förnär, så fick en örfilar. Han kun- de vara både ond och god.
Tomtar
I en gård hade de en tomte i lagården. En gång när pigan kom till lagården, fick hon se en liten röd vante ligga mitt på golvet. Tomten hade tappat den där. Nu menade hon, att hon skulle göra tomten ett spratt. Hon tog en kolort och lade på vanten. Nästa gång hon kom till lagården, fick hon en örfil och så sa tomten: "Jag skall ge dej för tranten i vanten".
Tomtar
Det var två bönder som hade var sin "hustomte". Den enes tomte var värre att dra till huset än den an- dre. Så blev bönderna ovänner om detta, så att de träta- de på varandra. Så skulle den ene bonden vaka ut dem en natt. Han gick upp i en björk och satte sig. När han hade suttit där en stund, så fick han se de båda tomtarna under björken. Då slogs de om höet. När han gick hem mötte han tomten som sade: "Såg du man som i björken satt att det var jag som stridde och seger vann i natt?" En mjölnare hade en tomte i sin kvarn, som var så duktig att mala. Det vore bra för honom att få nya kläder tänkte mjölnaren och hängde upp kläder till tomten i kvarnen. När tomten fått dessa, sade han: "Grann gosse mal aldrig mera".
Tomtar
Det var två bönder, som hade var sin hustomte. Den enes tomte var värre att dra till huset än den andres. Så blev bönderna ovänner om detta, så att de trätade på varandra. Så skulle den ene bonden vaka ut tomtarna en natt. Han gick upp i en björk och satte sig. När han hade suttit där en stund, så fick han se de båda tomtarna under björken. De slogs om höet. När han gick hem, mötte han tomten, som sade: "Såg du man som i björken satt, a tt det var jag som stridde och seger vann i natt?"
Tomtar
Mjölnaren vid Mellankvarn hade en tomte i kvarnen. En gång fick han se tomten. Han kom med en handsikt. Han var så trasig. Då tänkte mjölnaren: "Jag skall ställa så att han får helt på sig", och han fick en rock sydd åt honom, som han hängde i kvarnen, när han stängde om kvällen. På morgonen mötte han tomten i dörren. Då sade tomten: "Grann gosse siktar inte mjöl mer". Efter den dagen var det ingen som väckte mjölnaren, om han försov sig i kvarnen.
Tomtar
På Lövåsen i Rommenäs stod ett stort träd på gården mitt för stugan. I det trädet höll tomtarna till. Där satt tomtarna och skrattade om kvällen. Bonden där ville inte ha dem, så tog han och fällde det trädet. I detsamma som han fällde det, så skrattade det, så han hade aldrig hört så förr. Men han blev av med tomtarna efter den dagen.
Tomtar
Soberg och Säter skall vara tomtarnas urhem här i socknen. De gamla talade på, att det funnits tom- tar där i all tid.
Tomtar
Mor såg en liten tomte som hade stor, grå hatt på huvudet. Det var en granne till henne som hade denna tomten. När denne grannen var på köring 2½ mil därifrån, så var tomten med. En gång såg de honom. Han kom från källan å hade hämtat vatten. Han hade en hink i var handen. Han gick till stallet med vattnet.